Om jag syns eller hörs är egentligen en bagatell
I bland undrar jag om jag är osynlig, bla i morse, blev väkt av min son som ringde kl 06.00 och frågade på vilket nr jag bodde eftersom det brann på en adress vid mig. Som tur var så var det inte mitt hus. Men jag kände röklukten och gick ut, avspärrat till min port samt fullt med brandbilar, polis samt ambulans. De stackars boende stod ute samt satt i en port, jag erbjöd mig att de fick komma in till mig. Men enl dem väntade de på Fastighetsjouren som skulle fixa någonstans att vara.
När Fastighetsjouren kom, gick han upp till vår kvarterslokal, skulle vara lämpligt att vara i, men han kom inte in.
De är där jag börjar fundera över om jag varken syns eller hörs, eftersom jag är tidigar ordförande i den lokala HGF, och även den senaste, vet jag att låset bytts ut, jag säger det till killen på Fastighetsjouren, men han nonchalerar mig totalt, ringer upp ett nr som står på dörren. Killen uppger fel adress till kvinnan han pratar med, så hon uppger en person som ska ha nyckel till den lokal hon tror han talar om. När han lägger på luren säger jag till honom igen att de inte har någon nyckel samt att han uppgett fel adress, åter igen talar jag om för honom att låset är bytt.
Men inte lyssnar han på det, han fortsätter ringa till olika personer, varje gång han lägger på säger jag åt honom, låset är bytt.Nycklarna finns i stan eller ring vår vaktmästare. Han kan ha nyckel, låset är bytt.....men nej, verkar som han inte vill höra mig eller så finns jag inte!
Till slut blir jag så frustrerad att jag helt enkelt skiter i det, jag går in brygger kaffe och ringer min son, frågar honom om jag inte finns, varför ingen lyssnar på mig. Han är lugnet själv och säger kan bero på chock eller stress, ja men killen på Fastighetsjouren ska väl varken vara chockad eller stressad. Han har ju jour!
Tittar ut genom fönstret öch får se vår kära vaktmästares bil samt att dörren är öppen på lokalen, skont, tog ungefär en timme, hade kunnat gått fortare om killen på Fastighetsjouren lyssna på mig, jag stod ju bredvid hela tiden.
Antingen kan det vara så att:
Varför ska man lyssna på en kvinna, eller så såg han mig som en tokig kärring, som inte visste något, och bara sprang och yra, eller också så finns jag inte.De här är ett fenomen jag ofta varit med om, när människor pratar över huvudet på mig, t o m pratat om mig i tredje person fast jag stått bredvid. Nu är det ju så att jag är inte direkt liten, då menar jag inte på längden utan bredden :) så synas måste jag ju göra. Vill inte tro att det kan vara så att p g a min vikt, som folk nonchalerar mig. Men har faktiskt börjat fundera i dessa banor.
Jag är i alla fall glad att ingen människa skadades, däremot överlevde inte Garm, grannens hund, som dog av rökutvecklingen. Så om jag syns eller hörs är egentligen en bagatell.
När Fastighetsjouren kom, gick han upp till vår kvarterslokal, skulle vara lämpligt att vara i, men han kom inte in.
De är där jag börjar fundera över om jag varken syns eller hörs, eftersom jag är tidigar ordförande i den lokala HGF, och även den senaste, vet jag att låset bytts ut, jag säger det till killen på Fastighetsjouren, men han nonchalerar mig totalt, ringer upp ett nr som står på dörren. Killen uppger fel adress till kvinnan han pratar med, så hon uppger en person som ska ha nyckel till den lokal hon tror han talar om. När han lägger på luren säger jag till honom igen att de inte har någon nyckel samt att han uppgett fel adress, åter igen talar jag om för honom att låset är bytt.
Men inte lyssnar han på det, han fortsätter ringa till olika personer, varje gång han lägger på säger jag åt honom, låset är bytt.Nycklarna finns i stan eller ring vår vaktmästare. Han kan ha nyckel, låset är bytt.....men nej, verkar som han inte vill höra mig eller så finns jag inte!
Till slut blir jag så frustrerad att jag helt enkelt skiter i det, jag går in brygger kaffe och ringer min son, frågar honom om jag inte finns, varför ingen lyssnar på mig. Han är lugnet själv och säger kan bero på chock eller stress, ja men killen på Fastighetsjouren ska väl varken vara chockad eller stressad. Han har ju jour!
Tittar ut genom fönstret öch får se vår kära vaktmästares bil samt att dörren är öppen på lokalen, skont, tog ungefär en timme, hade kunnat gått fortare om killen på Fastighetsjouren lyssna på mig, jag stod ju bredvid hela tiden.
Antingen kan det vara så att:
Varför ska man lyssna på en kvinna, eller så såg han mig som en tokig kärring, som inte visste något, och bara sprang och yra, eller också så finns jag inte.De här är ett fenomen jag ofta varit med om, när människor pratar över huvudet på mig, t o m pratat om mig i tredje person fast jag stått bredvid. Nu är det ju så att jag är inte direkt liten, då menar jag inte på längden utan bredden :) så synas måste jag ju göra. Vill inte tro att det kan vara så att p g a min vikt, som folk nonchalerar mig. Men har faktiskt börjat fundera i dessa banor.
Jag är i alla fall glad att ingen människa skadades, däremot överlevde inte Garm, grannens hund, som dog av rökutvecklingen. Så om jag syns eller hörs är egentligen en bagatell.
Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Varför tycker människor så mycket i insändare, kommentarer eller till varandra, men när det verkligen gäller så försvinner man in i dimman. Jag tänker bl a på det som hände i min "By". Tant Inga´s tak rasar ned, och massor med upprörda röster både på "Byn" samt i kommentarer på tidningar. Men när det är vardag så återgår allt till lugnet igen.
Eller ta t ex bussarna, där människor står och trycker i kurerna i väntan på bussen, alla tycker något till varandra, kan ibland förekomma någon grinig insändare oftast anonymt. Men så fort bussen glider in en kvart försent går alla glatt på bussen, tystnaden lägger sig och ingen säger någonting.
Eller vid pågående hyresförhandlingar i "Byn" där vi boende blir tillfrågade om åsikter och ingen tycker något till de ansvarigs, men sins emellan tycker man en jävla massa. Sen om hyran höjs går man omkring och tycker att de som förhandlar gjort ett jävligt dåligt jobb.
Eller vid riksdagsvalen, alla klagar efteråt, men någon måste ju ha röstat på dem som blir valda, eller de kanske är någon konspiration, att vi lägger våra val i valurnorna kanske är bara för vi ska tro att vi bestämmer, vad vet jag.
Visst kan de vara obehagligt att ha en åsikt offentligt , men då kan man inte heller räkna med att något förändras. En del av detta är "bara "små skitsaker, de finns långt mycket viktigare saker, men är det så att det är typiskt svenskt. Tycka vid "köksbordet". men akta sig noga för att någon annan en de närmaste får reda på vad man tycker. Tittar på hur folk reagerar i andra länder, där går man ut i demonstrationer eller strejkar.
Jag brukar säga att" det skjuts för lite i Sverige", nu är det ironi och inget jag uppmuntrar till, men vad jag menar är att vi är ganska mesiga. Däremot uppmanar jag alla till att ringa eller skriva till de som verkligen har ansvar, för det som händer är att Du får din röst hörd och de ansvariga får reda på att de kan inte göra som de vill,
t ex är jag förbannad på att tant Inga`s tak rasar ringer jag VD Erik Sehlin och frågar honom om han tycker att det är rätt att uttala sig som han tydligen gjort i tidningen. Att han sen försöker bortförklara sig med att han har 100 anställda och 15 000 lgh skiter jag i, han borde hålla mer koll på vad det är han äger.
vad det gäller bussar, gör jag samma sak ringer upp samtliga ansvarig, och talar om vad som är fel, ger dem lite råd om vad de kanske borde tänka på, de blir faktiskt tacksamma om man påpekar vad som är fel, på ett sakligt vis.
Engagerar man sig i sitt boende och påpeka de brister som kan finnas i sitt område samt lämnar dessa åsikter till de som hyresförhandlar eller till sitt bostadsbolag, kan man faktiskt se till att hyran inte höjs, kan inte räkna med att folk är tankeläsare, i dator sverige kan de heller inte vara så svårt att skicka ett litet mejl..
Vad det gäller Riksdagsvalet är det ju bara så, att är det ingen konspiration, så får man hoppas att vi lärt oss något till nästa gång.
Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Eller ta t ex bussarna, där människor står och trycker i kurerna i väntan på bussen, alla tycker något till varandra, kan ibland förekomma någon grinig insändare oftast anonymt. Men så fort bussen glider in en kvart försent går alla glatt på bussen, tystnaden lägger sig och ingen säger någonting.
Eller vid pågående hyresförhandlingar i "Byn" där vi boende blir tillfrågade om åsikter och ingen tycker något till de ansvarigs, men sins emellan tycker man en jävla massa. Sen om hyran höjs går man omkring och tycker att de som förhandlar gjort ett jävligt dåligt jobb.
Eller vid riksdagsvalen, alla klagar efteråt, men någon måste ju ha röstat på dem som blir valda, eller de kanske är någon konspiration, att vi lägger våra val i valurnorna kanske är bara för vi ska tro att vi bestämmer, vad vet jag.
Visst kan de vara obehagligt att ha en åsikt offentligt , men då kan man inte heller räkna med att något förändras. En del av detta är "bara "små skitsaker, de finns långt mycket viktigare saker, men är det så att det är typiskt svenskt. Tycka vid "köksbordet". men akta sig noga för att någon annan en de närmaste får reda på vad man tycker. Tittar på hur folk reagerar i andra länder, där går man ut i demonstrationer eller strejkar.
Jag brukar säga att" det skjuts för lite i Sverige", nu är det ironi och inget jag uppmuntrar till, men vad jag menar är att vi är ganska mesiga. Däremot uppmanar jag alla till att ringa eller skriva till de som verkligen har ansvar, för det som händer är att Du får din röst hörd och de ansvariga får reda på att de kan inte göra som de vill,
t ex är jag förbannad på att tant Inga`s tak rasar ringer jag VD Erik Sehlin och frågar honom om han tycker att det är rätt att uttala sig som han tydligen gjort i tidningen. Att han sen försöker bortförklara sig med att han har 100 anställda och 15 000 lgh skiter jag i, han borde hålla mer koll på vad det är han äger.
vad det gäller bussar, gör jag samma sak ringer upp samtliga ansvarig, och talar om vad som är fel, ger dem lite råd om vad de kanske borde tänka på, de blir faktiskt tacksamma om man påpekar vad som är fel, på ett sakligt vis.
Engagerar man sig i sitt boende och påpeka de brister som kan finnas i sitt område samt lämnar dessa åsikter till de som hyresförhandlar eller till sitt bostadsbolag, kan man faktiskt se till att hyran inte höjs, kan inte räkna med att folk är tankeläsare, i dator sverige kan de heller inte vara så svårt att skicka ett litet mejl..
Vad det gäller Riksdagsvalet är det ju bara så, att är det ingen konspiration, så får man hoppas att vi lärt oss något till nästa gång.
Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Julefrid
Nu är äntligen julen över för mig, har alltid ångest inför jul. De börjar ändå släppa mer och mer, fast ändå dras jag varje år in i julstress, köphysteri mm. Men bara julafton passerat är jag lugnet själv, och julafton blev som vanligt toppen. Har den faktiskt varit de senaste tre åren. Men man vet aldrig så jag måste förbereda mig för det värsta. I år var julafton i alla fall hemma hos min dotter med familj, samt även min äldsta son med familj och min yngsta son, lycklig singel. Samt den största gran jag sett inomhus någon gång, men så har de ju åtskilliga meter upp till taket.
Jag är enligt min yngsta son, den mesta katastrof människa som finns. Fast han uttrycker det i andra ord. Tyvärr har han rätt, för säger t ex någon till mig "har Du läst om den eller den", så tror jag att jag ska få läsa om värsta olyckan eller en dödsannons. Har det hänt en bilolycka eller ett rån så är de mina barn som råkat illa ut. Ändå anser jag mig som en ganska positiv person för det mesta, varför jag har sådana katastrof tankar vet jag inte, kan vara någon form av kontroll förlust. När jag inte kan kontrollera vad som sker, tror jag det värsta. De kan också vara ett sätt att skydda sig, ifall det värsta skulle inträffa.
Vi människor är ju lite konstigt funtade vi tänker c:a 90% positivt och 10% negativt och ändå fokuserar vi mest på det negativa. jag brukar inte ge nyårslöften men tror jag ska lova mig själv att sluta tänka i katastrof termer, för vad kan jag göra, jag kan ju inte kontrollera hela världen.
När jag ändå skriver om när julefrid infinner sig för mig, så kan jag ju ta och berätta om min kära granne, en dam med lite konstiga ideér enl mig. För mig är ju denna dag som vilken annan lördag som helst, så vad passar inte bättre än att gå ned i tvättstugan, lungt och skönt. Då hör jag en röst i gången, "Du får inte tvätta, det är julefrid"
"Jaha, vad menar Du då" frågar jag "Jo i Finland är det julefrid, då får man inte göra någonting, det ska vara tyst och stilla annars kan man t o m få fängelse! och de här gäller i alla länder, de står i tidningen",
Nu vet ju inte jag vad hon läser för tidning och jag tror inte riktigt på detta, grannen blir sur och hänvisar till att ingen tror eller lyssnar på henne för hon är finska? vilket är mina minsta bekymmer. Tvättar en maskin ändå.
Själv sätter hon in två klossar till i morgon för då ska hon tvätta, jag tänker att jag kanske ska tala om för henne att i vissa religioner är söndagar en helig dag och då kan man ju inte heller tvätta,men jag ler, går upp till mig själv och tänker att den sidan om att man inte ska bråka med sina grannar under julefriden måste hon ha missat.
Jag är enligt min yngsta son, den mesta katastrof människa som finns. Fast han uttrycker det i andra ord. Tyvärr har han rätt, för säger t ex någon till mig "har Du läst om den eller den", så tror jag att jag ska få läsa om värsta olyckan eller en dödsannons. Har det hänt en bilolycka eller ett rån så är de mina barn som råkat illa ut. Ändå anser jag mig som en ganska positiv person för det mesta, varför jag har sådana katastrof tankar vet jag inte, kan vara någon form av kontroll förlust. När jag inte kan kontrollera vad som sker, tror jag det värsta. De kan också vara ett sätt att skydda sig, ifall det värsta skulle inträffa.
Vi människor är ju lite konstigt funtade vi tänker c:a 90% positivt och 10% negativt och ändå fokuserar vi mest på det negativa. jag brukar inte ge nyårslöften men tror jag ska lova mig själv att sluta tänka i katastrof termer, för vad kan jag göra, jag kan ju inte kontrollera hela världen.
När jag ändå skriver om när julefrid infinner sig för mig, så kan jag ju ta och berätta om min kära granne, en dam med lite konstiga ideér enl mig. För mig är ju denna dag som vilken annan lördag som helst, så vad passar inte bättre än att gå ned i tvättstugan, lungt och skönt. Då hör jag en röst i gången, "Du får inte tvätta, det är julefrid"
"Jaha, vad menar Du då" frågar jag "Jo i Finland är det julefrid, då får man inte göra någonting, det ska vara tyst och stilla annars kan man t o m få fängelse! och de här gäller i alla länder, de står i tidningen",
Nu vet ju inte jag vad hon läser för tidning och jag tror inte riktigt på detta, grannen blir sur och hänvisar till att ingen tror eller lyssnar på henne för hon är finska? vilket är mina minsta bekymmer. Tvättar en maskin ändå.
Själv sätter hon in två klossar till i morgon för då ska hon tvätta, jag tänker att jag kanske ska tala om för henne att i vissa religioner är söndagar en helig dag och då kan man ju inte heller tvätta,men jag ler, går upp till mig själv och tänker att den sidan om att man inte ska bråka med sina grannar under julefriden måste hon ha missat.
Skjut inte budbäraren i "Byn"
http://gd.se/nyheter/gavle/1.2604279-plotsligt-lag-taket-pa-golvet
Nu skriver upprörda boende om Kastsjö, vår lilla "By" och ja kan förstå folks upprörda känslor. Men att ge sig på kontorspersonal med personangrepp tycker jag för min del är att lägga sig på helt fel nivå. Sen att tycka saker anonymt hör inte heller till god ton tycker jag.
För tillfället håller Din Bostad samt Hyresgästföreningen på med hyresförhandlingar, och vi kan ju bara hoppas att detta gjort att någon höjning kan de knappast kräva, jag håller med om att ett underhåll behövs och skulle göra området mycket attraktivare, ta t ex köksfläkt är är väl standard i lägenheter idag, nu ska ju dessa hus ha någon form av kulturvärde, men de kan väl inte gälla inomhus, kallt och dragit är det också.
Men när man läser VD Erik Selins svar så förstår man, att som jag skrivit i mitt förra inlägg så skiter han ju i det, och skiter han i det så har ju inte personalen så mycket att sägs till om. De kan ju sägas upp sig men tror inte det är till någon nytta för någon.
Som sagt skjut inte budbärarnas, utan gå ihop och säg ifån, så budbärarna måste agera, men liksom när hyresgästföreningen sände ut en informationom pågående förhandlingr, och att man skulle komma med åsikter, så var det enl Hyresgästförningen bara en i området som hade sänt in sin åsikt och de var jag.
De hjälper inte att springa på "Byn" och tycka man nmåste också våga stå för vad man tycker.
Sen varenda gång jag ringer felanmälan så kommer "mina" killar med en gång: )
Vet inte heller om vår gulliga lilla gumma hade mått bättre med hantverkare i lgh under jul, och sen tycker jag som förmodligen de flesta andra, detta ska inte kunna hända.
Nu skriver upprörda boende om Kastsjö, vår lilla "By" och ja kan förstå folks upprörda känslor. Men att ge sig på kontorspersonal med personangrepp tycker jag för min del är att lägga sig på helt fel nivå. Sen att tycka saker anonymt hör inte heller till god ton tycker jag.
För tillfället håller Din Bostad samt Hyresgästföreningen på med hyresförhandlingar, och vi kan ju bara hoppas att detta gjort att någon höjning kan de knappast kräva, jag håller med om att ett underhåll behövs och skulle göra området mycket attraktivare, ta t ex köksfläkt är är väl standard i lägenheter idag, nu ska ju dessa hus ha någon form av kulturvärde, men de kan väl inte gälla inomhus, kallt och dragit är det också.
Men när man läser VD Erik Selins svar så förstår man, att som jag skrivit i mitt förra inlägg så skiter han ju i det, och skiter han i det så har ju inte personalen så mycket att sägs till om. De kan ju sägas upp sig men tror inte det är till någon nytta för någon.
Som sagt skjut inte budbärarnas, utan gå ihop och säg ifån, så budbärarna måste agera, men liksom när hyresgästföreningen sände ut en informationom pågående förhandlingr, och att man skulle komma med åsikter, så var det enl Hyresgästförningen bara en i området som hade sänt in sin åsikt och de var jag.
De hjälper inte att springa på "Byn" och tycka man nmåste också våga stå för vad man tycker.
Sen varenda gång jag ringer felanmälan så kommer "mina" killar med en gång: )
Vet inte heller om vår gulliga lilla gumma hade mått bättre med hantverkare i lgh under jul, och sen tycker jag som förmodligen de flesta andra, detta ska inte kunna hända.
Man ska vara försiktig med vem man trampar på.....................
http://gd.se/ngolvetyheter/gavle/1.2604283--det-ar-sant-som-hander
Att en VD för 15 000 lgh kan tycka det är helt okey att taken ramlar ned då och då, tycker jag på ren svenska är "jävligt" dålig reklam för sitt botadsbolag. Men det tycker faktiskt Eril Selin ägare av Erik Selins Fastigheter AB, ett företag värderat idag till 14,2 miljarder. De bolaget är moderbolag till Fastighets AB Balder, samt Din Bostad.
Att de kunde gå värre, de handlar om taket hos en dam på 95 år, verkar han inte bry sig i, ring felanmälan. Nu är det inte allt för läng sen det också hände i en annan lgh i huset bredvid och en tung lampa följde med, även där bodde en äldre dam.
jag bor själv i detta område, ett område som skulle kunna vara hur attraktivt som helst om man ville lägga lite pengar på underhåll, jag skulle även tycka det vore intressant om den här VD, skulle vilja komma hit och titta på sina fastigheter, men han skiter väl i vad han köper eller vad han äger bara pengarna rullar in.
Att vara så nonchalant, mot andra människor är för mig rent ofattbart. Jag vet inte vem Erik Selin är , eller om han har en mamma i livet eller någon äldre nära släkting, undrar vad han skulle tycka om detta hände dem.
Då blev det säkert ett jävla liv, då blev de väl någon stackars hantverkare som blev lynchad, för med pengar kommer makt. Samt när man har pengar verkar man förlora kontakt med verkligheten. Men vad Erik Selin kanske aldrig hört är att man ska vara försiktig med vem man trampar på, på sin väg mot toppen för det är samma människor som ska ta emot en om man faller.
Att en VD för 15 000 lgh kan tycka det är helt okey att taken ramlar ned då och då, tycker jag på ren svenska är "jävligt" dålig reklam för sitt botadsbolag. Men det tycker faktiskt Eril Selin ägare av Erik Selins Fastigheter AB, ett företag värderat idag till 14,2 miljarder. De bolaget är moderbolag till Fastighets AB Balder, samt Din Bostad.
Att de kunde gå värre, de handlar om taket hos en dam på 95 år, verkar han inte bry sig i, ring felanmälan. Nu är det inte allt för läng sen det också hände i en annan lgh i huset bredvid och en tung lampa följde med, även där bodde en äldre dam.
jag bor själv i detta område, ett område som skulle kunna vara hur attraktivt som helst om man ville lägga lite pengar på underhåll, jag skulle även tycka det vore intressant om den här VD, skulle vilja komma hit och titta på sina fastigheter, men han skiter väl i vad han köper eller vad han äger bara pengarna rullar in.
Att vara så nonchalant, mot andra människor är för mig rent ofattbart. Jag vet inte vem Erik Selin är , eller om han har en mamma i livet eller någon äldre nära släkting, undrar vad han skulle tycka om detta hände dem.
Då blev det säkert ett jävla liv, då blev de väl någon stackars hantverkare som blev lynchad, för med pengar kommer makt. Samt när man har pengar verkar man förlora kontakt med verkligheten. Men vad Erik Selin kanske aldrig hört är att man ska vara försiktig med vem man trampar på, på sin väg mot toppen för det är samma människor som ska ta emot en om man faller.
"Byn" drömboende? för desperarata singlar
I min lilla "By" är det ganska lungt och stilla, vi snöar väl snart inne, värre än vad vi var innan, insnöade menar jag :). Fråga mina barn om mina dåliga skämt.
Sen jag flyttade hit har jag förstått att de bor en hel del ensamstående människor här, de flesta är män/gubbar som gjort sitt på vår stora fabrik. Finns även del med lite bättre datum på. . Själv är jag lyckligt singel, bäst före datum har gått ut för länge sen. Men tycker om att skoja och prata med de flesta jag möter utan några baktankar.
i början när jag flyttade hit satt jag ofta och slängde käft med "den inre kretsens", gubbar. De tyckte nog de var lite roligt när vi var några kvinnor som satt där, så de fick få utlopp för sina mer eller mindre dåliga skämt samt kommentarer. Bara de inte går över styr. Nu har ju jag själv vana att både arbeta i ett mansdominerat yrke samt föredrar manliga kompisar och har två egna söner. Så slänga käft kan jag, och hört det mesta, allt är inte rumsrent. Att behöva vara kvinnlig, de skiter jag i.
Sen har jag också fått se en av "gubbarna" träffa en kvinna på området,, han har förändrats otroligt. Han var nog den i gänget som hade den skarpaste tungan. Tänk vad en liten kvinna kan göra :).
Som sagt man kan väl få vara trevlig och prata utan baktankar. Men så är det ju faktiskt inte alltid. Bl a är det en man som jag vi något tillfälle frågat om skjuts från affären, när jag hade överhandlat.
jag har tackade för hemresan och sen har vi väl hejat några gånger, inget mer. Men efter ett tag började mannen ringa mig, varje fredag kväll. han hade lite frågor om området, och jag vill ju inte vara otrevlig. Men nu var de inte en gång utan varje fredag. Alltid blev frågan "Vad gör Du", när jag en av gångerna var hos mitt barnbarn i Söderhamn, så sa jag det"Ja jag är i Söderhamn!!! Då kom svaret och på tonfallet förstod jag de här är inte bra när han lite hånfullt svarade, Jaha då stör man väl kanske, hi hi" sen "Vem är Du då hos". De var för mig en fråga som jag tyckte att jag inte behövde svara på. "varför vill Du ha reda på det svara jag, är det något speciellt Du vill. Nää, då ska jag väl inte störa svarade han ilsket och pang på med luren i örat. Då kunde jag ju bara tycka det var komiskt.
Men nu var de ju inte stopp med de, fortsatte fredag efter fredag, och ibland hade jag någon kompis här och tyckte väl att jag inte ville prata i tel. Mannen blev alltid lika arg när jag påpekade det och slängde alltid på luren.
Vid sista ssmtalet även de en fredag, ifrågasatte jag honom, varför han ringde, vad han egentligen ville eftersom vi aldrig umgås privat, har ingen relation mer än att jag en gång bad om skjuts, innebar ju inte för min del "giftemål". Mannen ifråga blev jätte arg, skrek i tel och kalla mig både det ena och andra samt avlutade med "Att håll Dig Du till..........." En annan man som jag ibland pratat med, något denna man tydligen uppmärktsammat.
I Min ålder skulle de ju kunna vara lite roligt med svartsjuka om jag nu hade haft något förhållande. Nu tror ju jag att livet i "Byn" rullar på som vanligt. Pratar med mänen/gubbarna utan som sagt några baktankar.Trivs med mitt singelliv tycker jag har gjort mitt, tre barn,lika många barnban. Livet är toppen.
Då, börjar de i natten till lördag, dunka på porten. Kl var vid halv 2, min hund börjar skälla, men jag tänker att de är nog en annan hyresgäst här som bor i huset bakom, som kanske gått fel, kan hända när han är lite rund under fötterna. Så jag bryr mig inte, efter ett tag fortsatte dunkandet. Då blir jag förbannad, hoppar upp ur sängen på med tofflor, Iförd pyjamas med elefanter på, sött ska de va, när jag ska sova. Grabbar tag i telefon, man kan aldrig veta och ned för trappan, min jätte vovve får stanna inne.
Ser utanför porten att de står man med ryggen mot dörren, luva uppdrgen över huvudet och står lite gungande, jag öppnar porten. Han vänder sig om, och jag får se att de är en annan man från området som jag pratat med några gånger!!
Jag säger åt honom, inte snällt, vad fan håller Du på med, och nu har Du väl kommit fel! Han kommer emot mig med ett flin, Nej jag tänkte hälsa på dig.....kl halv 2 på natten och skitfull.
Jag som är som jag är blir bara mer förbannad. Gå för fan hem, in till mig kommer Du knappast. Joho, De är klart han gör tycker han och tror nog att han är hemskt charmig. Står också nu så att jag, för att stänga porten måste knuffa på honom. Det är kallt, snöar och jag står vad jag tycker just då, med en full idiot, mitt i natten i min elefantpyjamas. Efter en hel del diskussion och ser också att en del saker som jag säger till honom inte passar, men det skiter jag högaktningsfullt i vid den tiden.Till slut ger han sig iväg.
När jag kommer in visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, svår att sova blir det ju i alla fall.
Nu undrar jag bara, är jag naiv, får man inte vara trevlig. Innebär väl inte att per automatik står desperat i pannan på mig, eller är karlarna på detta område som är desperata, eller är det här område ett drömboende för desperata singlar.
Sen jag flyttade hit har jag förstått att de bor en hel del ensamstående människor här, de flesta är män/gubbar som gjort sitt på vår stora fabrik. Finns även del med lite bättre datum på. . Själv är jag lyckligt singel, bäst före datum har gått ut för länge sen. Men tycker om att skoja och prata med de flesta jag möter utan några baktankar.
i början när jag flyttade hit satt jag ofta och slängde käft med "den inre kretsens", gubbar. De tyckte nog de var lite roligt när vi var några kvinnor som satt där, så de fick få utlopp för sina mer eller mindre dåliga skämt samt kommentarer. Bara de inte går över styr. Nu har ju jag själv vana att både arbeta i ett mansdominerat yrke samt föredrar manliga kompisar och har två egna söner. Så slänga käft kan jag, och hört det mesta, allt är inte rumsrent. Att behöva vara kvinnlig, de skiter jag i.
Sen har jag också fått se en av "gubbarna" träffa en kvinna på området,, han har förändrats otroligt. Han var nog den i gänget som hade den skarpaste tungan. Tänk vad en liten kvinna kan göra :).
Som sagt man kan väl få vara trevlig och prata utan baktankar. Men så är det ju faktiskt inte alltid. Bl a är det en man som jag vi något tillfälle frågat om skjuts från affären, när jag hade överhandlat.
jag har tackade för hemresan och sen har vi väl hejat några gånger, inget mer. Men efter ett tag började mannen ringa mig, varje fredag kväll. han hade lite frågor om området, och jag vill ju inte vara otrevlig. Men nu var de inte en gång utan varje fredag. Alltid blev frågan "Vad gör Du", när jag en av gångerna var hos mitt barnbarn i Söderhamn, så sa jag det"Ja jag är i Söderhamn!!! Då kom svaret och på tonfallet förstod jag de här är inte bra när han lite hånfullt svarade, Jaha då stör man väl kanske, hi hi" sen "Vem är Du då hos". De var för mig en fråga som jag tyckte att jag inte behövde svara på. "varför vill Du ha reda på det svara jag, är det något speciellt Du vill. Nää, då ska jag väl inte störa svarade han ilsket och pang på med luren i örat. Då kunde jag ju bara tycka det var komiskt.
Men nu var de ju inte stopp med de, fortsatte fredag efter fredag, och ibland hade jag någon kompis här och tyckte väl att jag inte ville prata i tel. Mannen blev alltid lika arg när jag påpekade det och slängde alltid på luren.
Vid sista ssmtalet även de en fredag, ifrågasatte jag honom, varför han ringde, vad han egentligen ville eftersom vi aldrig umgås privat, har ingen relation mer än att jag en gång bad om skjuts, innebar ju inte för min del "giftemål". Mannen ifråga blev jätte arg, skrek i tel och kalla mig både det ena och andra samt avlutade med "Att håll Dig Du till..........." En annan man som jag ibland pratat med, något denna man tydligen uppmärktsammat.
I Min ålder skulle de ju kunna vara lite roligt med svartsjuka om jag nu hade haft något förhållande. Nu tror ju jag att livet i "Byn" rullar på som vanligt. Pratar med mänen/gubbarna utan som sagt några baktankar.Trivs med mitt singelliv tycker jag har gjort mitt, tre barn,lika många barnban. Livet är toppen.
Då, börjar de i natten till lördag, dunka på porten. Kl var vid halv 2, min hund börjar skälla, men jag tänker att de är nog en annan hyresgäst här som bor i huset bakom, som kanske gått fel, kan hända när han är lite rund under fötterna. Så jag bryr mig inte, efter ett tag fortsatte dunkandet. Då blir jag förbannad, hoppar upp ur sängen på med tofflor, Iförd pyjamas med elefanter på, sött ska de va, när jag ska sova. Grabbar tag i telefon, man kan aldrig veta och ned för trappan, min jätte vovve får stanna inne.
Ser utanför porten att de står man med ryggen mot dörren, luva uppdrgen över huvudet och står lite gungande, jag öppnar porten. Han vänder sig om, och jag får se att de är en annan man från området som jag pratat med några gånger!!
Jag säger åt honom, inte snällt, vad fan håller Du på med, och nu har Du väl kommit fel! Han kommer emot mig med ett flin, Nej jag tänkte hälsa på dig.....kl halv 2 på natten och skitfull.
Jag som är som jag är blir bara mer förbannad. Gå för fan hem, in till mig kommer Du knappast. Joho, De är klart han gör tycker han och tror nog att han är hemskt charmig. Står också nu så att jag, för att stänga porten måste knuffa på honom. Det är kallt, snöar och jag står vad jag tycker just då, med en full idiot, mitt i natten i min elefantpyjamas. Efter en hel del diskussion och ser också att en del saker som jag säger till honom inte passar, men det skiter jag högaktningsfullt i vid den tiden.Till slut ger han sig iväg.
När jag kommer in visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, svår att sova blir det ju i alla fall.
Nu undrar jag bara, är jag naiv, får man inte vara trevlig. Innebär väl inte att per automatik står desperat i pannan på mig, eller är karlarna på detta område som är desperata, eller är det här område ett drömboende för desperata singlar.
Detta är väl att vara jämnställd!
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2574048-studenter-hade-stripshow-pa-karen
Bra tjejer stå på Er, ni gör det ni vill göra och står för det. Det är jämnställdhet för mig. Ni är vuxna kvninnor och har rätt att göra era egna val. När kvinnor gör saker som att visa sin kropp, ragga på krogen, vara som jag anser att vara jämnställd. Med andra ord bete sig som en riktig karl. Så går folk i taket.
De här är en tillställning under ordnade förhållanden, där de här vackra kvinnorna valt frivilligt att göra denna stripp.
Tror inte detta kommer att förfölja dem i resten av livet, finns värre saker.
Varför får inte en kvinna visa sin kropp, om hon tycker den är värd att visas. Ingen gnäller över lättklädda män i reklam m m.
Varför anses en kvinna som raggar på krogen, för lättfotad. Men en man som gör samma sak anses vara en riktig man.
varför anses kvinnor som dricker vara så hemskt, men en karl klarar av att ta ett järn.
Vad det gäller jämnställdhet i Sverige har vi inte kommit särskilt långt, vi uppfostrar fortfarande våra döttrar till att de ska sköta ett hem, se vackra ut (Med kläder på), med andra ord behaga männen.
Men de ska vi tydligen bara göra i hemmet, bakom stängda dörrar.
Tänk vad vi svenska kvinnor lägger ned pengar på smink, kläder mm. De visas massor med program om rika "vackra" kvinnor på tv, i de tidningar som säljer bäst är de som är fulla med bantnngsreklam samt plastikoperationer. Vem är det för, inte fan är det för kvinnorna.
Nej de är karlarnas värld, tacka vet jag kvinnor med burka, de är ingen som vet hur de ser ut under mer än deras nära och kära. Tror jag ska köpa en, nu är jag ju bäst före datum, så jag bryr mig inte om vad folk tycker och tänker om mig.
Tjejer jag är helt övertygad om att ni är intelligenta kvinnor som kommer att gå långt i livet, bra gjort och även om ni mot förmodan skulle välja en karriär i strippbranchen : ) så är det Erat eget val och inget någon behöver skämmas för.
Bra tjejer stå på Er, ni gör det ni vill göra och står för det. Det är jämnställdhet för mig. Ni är vuxna kvninnor och har rätt att göra era egna val. När kvinnor gör saker som att visa sin kropp, ragga på krogen, vara som jag anser att vara jämnställd. Med andra ord bete sig som en riktig karl. Så går folk i taket.
De här är en tillställning under ordnade förhållanden, där de här vackra kvinnorna valt frivilligt att göra denna stripp.
Tror inte detta kommer att förfölja dem i resten av livet, finns värre saker.
Varför får inte en kvinna visa sin kropp, om hon tycker den är värd att visas. Ingen gnäller över lättklädda män i reklam m m.
Varför anses en kvinna som raggar på krogen, för lättfotad. Men en man som gör samma sak anses vara en riktig man.
varför anses kvinnor som dricker vara så hemskt, men en karl klarar av att ta ett järn.
Vad det gäller jämnställdhet i Sverige har vi inte kommit särskilt långt, vi uppfostrar fortfarande våra döttrar till att de ska sköta ett hem, se vackra ut (Med kläder på), med andra ord behaga männen.
Men de ska vi tydligen bara göra i hemmet, bakom stängda dörrar.
Tänk vad vi svenska kvinnor lägger ned pengar på smink, kläder mm. De visas massor med program om rika "vackra" kvinnor på tv, i de tidningar som säljer bäst är de som är fulla med bantnngsreklam samt plastikoperationer. Vem är det för, inte fan är det för kvinnorna.
Nej de är karlarnas värld, tacka vet jag kvinnor med burka, de är ingen som vet hur de ser ut under mer än deras nära och kära. Tror jag ska köpa en, nu är jag ju bäst före datum, så jag bryr mig inte om vad folk tycker och tänker om mig.
Tjejer jag är helt övertygad om att ni är intelligenta kvinnor som kommer att gå långt i livet, bra gjort och även om ni mot förmodan skulle välja en karriär i strippbranchen : ) så är det Erat eget val och inget någon behöver skämmas för.
Den som är satt i skuld är inte fri
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2580044-farliga-lockpriser
Inkassobolagen gick 700 milj i vinst förra året,
Konsumentskulder i okt 155 miljarder
total skuld 2 490 miljarder mest bolån
på 10 år har betalningsförlägganden fördubblas till 1 16 milj ärenden i fjol
Jag har själv betalt av cyklar, möler, tv m m på det ljuva 70 - 80 talet, dä bankerna nästan kasta pengar efter oss.
N sitter jag fortfarande och betalar av på dessa lån samt avbetalningar. Ett liv som jag inte ens skulle önska min värsta ovän.
Jag har inte det lika förspänt som de som får vara med på Lyxfällan, utan jag lever på existensminimum och gjort det i 17 år och ska enl Kronofogden om allt går som det ska vara skuldfri om c:a 5 år. Jag kan inte hyra lägehet var jag vill, ej heller skaffa mobil eller internet abbonemang mm utan ev borgensman.
jag får vända på varenda krona, och detta för att jag en gång i tiden, började handla på kredit, de är en snöboll som hur snabbt som helst blir en lavin. Jag har troligtvis betalt de jag köpt minst 2 ggr om, detta på grund av räntorna. Ser bra ut i reklamen men för guds skull, kan Du inte spara till de Du vill ha eller inte bet kontant. Gör det inte då. Kanske har ni bra ekonomi nu, hade jag med då, men de räcker med att bli arbetslös eller sjuk, och allt kan gå åt skogen.
för som Göran Persson sa en gång i tiden och troligtvis det bästa han sagt enl mig "Den som är satt i skuld är inte fri"
Inkassobolagen gick 700 milj i vinst förra året,
Konsumentskulder i okt 155 miljarder
total skuld 2 490 miljarder mest bolån
på 10 år har betalningsförlägganden fördubblas till 1 16 milj ärenden i fjol
Jag har själv betalt av cyklar, möler, tv m m på det ljuva 70 - 80 talet, dä bankerna nästan kasta pengar efter oss.
N sitter jag fortfarande och betalar av på dessa lån samt avbetalningar. Ett liv som jag inte ens skulle önska min värsta ovän.
Jag har inte det lika förspänt som de som får vara med på Lyxfällan, utan jag lever på existensminimum och gjort det i 17 år och ska enl Kronofogden om allt går som det ska vara skuldfri om c:a 5 år. Jag kan inte hyra lägehet var jag vill, ej heller skaffa mobil eller internet abbonemang mm utan ev borgensman.
jag får vända på varenda krona, och detta för att jag en gång i tiden, började handla på kredit, de är en snöboll som hur snabbt som helst blir en lavin. Jag har troligtvis betalt de jag köpt minst 2 ggr om, detta på grund av räntorna. Ser bra ut i reklamen men för guds skull, kan Du inte spara till de Du vill ha eller inte bet kontant. Gör det inte då. Kanske har ni bra ekonomi nu, hade jag med då, men de räcker med att bli arbetslös eller sjuk, och allt kan gå åt skogen.
för som Göran Persson sa en gång i tiden och troligtvis det bästa han sagt enl mig "Den som är satt i skuld är inte fri"
Korsnäs vädjan om Buss
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2567575-korsnas-vd-vadjar-for-morgonturen
Jag har full förståelse för att vd Christer Simrén vädjar om buss, han tänker på arbetarna som behöver komma till jobbet, och det tycker jag måste vara hemskt viktigt, de är i alla fall viktigare att 4 människor kommer till sina arbeten, än att 1 till 2 personer åker, i olika bussar som också går precis i baken på varandra under dagtid.
Jag menar också buss 1. Den har en avgångstid med 10 min intervaller hela veckan, vilket gör att de i hinner köra ifatt varandra eller till o med om varandra. De gäller mellan centrum och Karskär, dagligen.
Har stått bl a och väntat på buss 12 vid Bomhus centrum, och upplevt detta fenomen, buss nr 1 en efter en, tom eller som sagt med 1 eller 2 personer ombord. Kan vara så att de har varit fler personer på bussen från Valbo - centrum eller vice versa. Är det ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart då, eller ta buss nr 14 mellan centrum-Gävle Strand-Fjällbackens c, hur kan den vara försvarbart, har sett den mångas gånger komma tom till fjälbacken och sedan gått lika tom, även linje 4 har i en insändare förrut beskrivits om hur den går tom på kvällar, flera varv runt jorden tror jag det var.
Henrik Lunqvist åker uppenbart aldrig buss. Skulle vara intressant att få en uppgift på hur många som åker på de bussarna över hela dagen.
Buss 12 går ju också till Korsnäs samt förbi bostadstadsområdet, samt en skola i Kastsjö, den går bara 2 ggr i halvtimmen, samt 1 gång i timmen på helger, ändå är den bussen vid vissa tider proppfull. Var glad att det finns en så stor arbetsplats kvar, och sen vill ju ni att vi ska åka buss, men se då till att de går bussar till och från de ställen det är svårt att ta sig till stan, att åka buss från Gävle Strand till centrum måste väl ändå vara lite lyx, de flesta som bor där, har troligtvis egen bil.
'
Tycker Henrik Lundqvist ska kolla hur verkligheten ser ut, innan han utalar sig om ekonomin och miljö, och sen låta de som arbetar komma till sina jobb.
Jag har full förståelse för att vd Christer Simrén vädjar om buss, han tänker på arbetarna som behöver komma till jobbet, och det tycker jag måste vara hemskt viktigt, de är i alla fall viktigare att 4 människor kommer till sina arbeten, än att 1 till 2 personer åker, i olika bussar som också går precis i baken på varandra under dagtid.
Jag menar också buss 1. Den har en avgångstid med 10 min intervaller hela veckan, vilket gör att de i hinner köra ifatt varandra eller till o med om varandra. De gäller mellan centrum och Karskär, dagligen.
Har stått bl a och väntat på buss 12 vid Bomhus centrum, och upplevt detta fenomen, buss nr 1 en efter en, tom eller som sagt med 1 eller 2 personer ombord. Kan vara så att de har varit fler personer på bussen från Valbo - centrum eller vice versa. Är det ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart då, eller ta buss nr 14 mellan centrum-Gävle Strand-Fjällbackens c, hur kan den vara försvarbart, har sett den mångas gånger komma tom till fjälbacken och sedan gått lika tom, även linje 4 har i en insändare förrut beskrivits om hur den går tom på kvällar, flera varv runt jorden tror jag det var.
Henrik Lunqvist åker uppenbart aldrig buss. Skulle vara intressant att få en uppgift på hur många som åker på de bussarna över hela dagen.
Buss 12 går ju också till Korsnäs samt förbi bostadstadsområdet, samt en skola i Kastsjö, den går bara 2 ggr i halvtimmen, samt 1 gång i timmen på helger, ändå är den bussen vid vissa tider proppfull. Var glad att det finns en så stor arbetsplats kvar, och sen vill ju ni att vi ska åka buss, men se då till att de går bussar till och från de ställen det är svårt att ta sig till stan, att åka buss från Gävle Strand till centrum måste väl ändå vara lite lyx, de flesta som bor där, har troligtvis egen bil.
'
Tycker Henrik Lundqvist ska kolla hur verkligheten ser ut, innan han utalar sig om ekonomin och miljö, och sen låta de som arbetar komma till sina jobb.
Lilla "Byn", endast Tomten och jag är vaken, eller
Snön ligger vit på taken, endast Tomten och jag är vaken, eller. Jag har tidigare skrivit om hur lungt och skönt det är i vår lilla By. Pratade med vaktmästarna, två helt otroligt gulliga killar, man skulle var minst 30 år yngre, samt 30 kg lättare : ). Ja precis som om de inte skulle ha någon talan. Förlåt, en liten parentes, då berättade de för mig om en misshandel här ute. Läste tidningen på nätet och såg att så var fallet. Tragiskt, men är det sprit inblandat så, händer det tyvärr allt för ofta. Jag har som vanligt inte märkt något. Kan kanske vara för att jag inte tillbringar min tid på Pizzan i" Byn". Sen så kan jag ju inte ha koll på allt tyvärr: ).
Men i alla fall det här med Tomten och jag, igår kväll vid nio när jag var ute, var det så tyst och lungt att man nästan kan tro, att man bor i en spökby, även på lördagskvällen samt under dagarna, hela helgen. Är ute och går med min" Rabies smittade pittbull". hennes nya smeknamn. Den lilla skiten blir alldeles rabiat om hon ser en hund, katt eller en hare. När vi träffade ekorren blev hon lite fundersam, var det en råtta eller en fågel!
Men var är människorna, vore ju nästan naturligare, om hon blev tokig om hon såg en människa, För det ser vi ytters sällan, även nere vid villorna, är det dött, inga barn ute, ingen som skottar snö, ingenting. Har vi blivit så, beroende av Tv, dator m m, så vi kommer inte ut. Det kan jag också till viss del förstå. När jag skriver på min blogg, går tiden fort. När jag var ute på f m idag såg jag faktiskt två personer, en med och en utan hund.
Sen så träffa jag ju vaktmästarna förstås, men de var för jag hade ett problem i min lägenhet.
Var också inne på kontoret och pratade lite med tjejerna där, även de lika trevliga. Så lite socialt liv har jag, så jag måste prata med personalen på området. Nä, inte riktigt, men helgerna kan vara lite tråkiga.men ibland när jag går ute så brukar jag tänka på Viktor Rydberg, om de bara är Tomten som är vaken
Tidbrist, resa med barn, varför är allt så jobbigt nu för tiden!
Sms: ade min sons sambo, samt även mamma till mitt senaste barnbarn, en liten prins till, i mitt rike. Frågade när jag skulle få träffa dem. Hon svarade med att hon nog inte hann före jul och sen för att hon tyckte det skulle vara så jobbigt att åka själv med den lille, drygt ett halvt år, han har börjat blivit så "bökig" i bilen....Ja min son är också välkommen men han jobbar natt den här veckan. Eftersom jag liksom min pappa, samt mina två söner kan bli lite ironisk, så kunde jag ju inte låta bli att kommentera det. För annat var det på min tid: Då reste jag ensam med 3 små barn, en stor hund, ja på den tiden var det en stooor hund, packning, på tåg eller buss. Har inget och ej heller haft något körkort. Oftast var det också vid storhelger med mycket folk, de var till Stockholm, Södertälje samt Kalmar bl a.
Då var det inget snack om "bökiga" ungar. De var bara att åka. Blev de för jobbiga brukade jag låtsas om att det inte var mina barn, funkade ett tag. Den äldste är lik mig, pratar med allt och alla, inga problem. Fick folk att spela spel m m. var inte vanligt med datorer på tåg då, eller mobil. Då pratade faktiskt folk med varandra. Den yngsta sonen var både högt och lågt, samt lilla prinsessan mellan, som oftast satt lungt vid mamma,tog hand om hunden och bara såg söt ut.Ja gud vilka resor jag varit med om, nu menar jag med tåg och buss.
har även rest själv med de små, till legoland i Danmark, den yngste var inte född då, samt rest även till Cypern med de två äldsta, då var de inga problem. Nyligen var jag på resa med min lilla prinsessa till Grekland, som vuxit upp och har egen familj och överlämnat titeln till mitt äldsta barnbarn 9 år, även i den familjen finns en liten prins 2 år, samt ett bonusbarnbarn. Nu för tiden är det tydligen mindre roligt att resa med barn. Jag tycker inte det, barn ska märkas, men en del medpassagerare tyckte inte det.
Vad är det för fel på folk idag, allt är så besvärligt och jobbigt, man sms:ar och pratar i tel hela tiden eller sitter helt inne i datorernas värld. Så är det någon som stör, så går folk i taket.
Nu sms:ade min sons sambo igen, hon hade lovat ringa senare, om de gick bra att hon ringde ikväll, jag svarade och frågade "Har Du inte tid", "Jo" svarade hon "Men hon måste städa för de skulle komma besök kl 15, sen måste hon äta och gå ut med hunden". ja var inte det tidsbrist. jag sitter lungt här, ska också gå ut med hund, behöver även äta, men jag tar det lugnt, har hela livet på mig.
Då var det inget snack om "bökiga" ungar. De var bara att åka. Blev de för jobbiga brukade jag låtsas om att det inte var mina barn, funkade ett tag. Den äldste är lik mig, pratar med allt och alla, inga problem. Fick folk att spela spel m m. var inte vanligt med datorer på tåg då, eller mobil. Då pratade faktiskt folk med varandra. Den yngsta sonen var både högt och lågt, samt lilla prinsessan mellan, som oftast satt lungt vid mamma,tog hand om hunden och bara såg söt ut.Ja gud vilka resor jag varit med om, nu menar jag med tåg och buss.
har även rest själv med de små, till legoland i Danmark, den yngste var inte född då, samt rest även till Cypern med de två äldsta, då var de inga problem. Nyligen var jag på resa med min lilla prinsessa till Grekland, som vuxit upp och har egen familj och överlämnat titeln till mitt äldsta barnbarn 9 år, även i den familjen finns en liten prins 2 år, samt ett bonusbarnbarn. Nu för tiden är det tydligen mindre roligt att resa med barn. Jag tycker inte det, barn ska märkas, men en del medpassagerare tyckte inte det.
Vad är det för fel på folk idag, allt är så besvärligt och jobbigt, man sms:ar och pratar i tel hela tiden eller sitter helt inne i datorernas värld. Så är det någon som stör, så går folk i taket.
Nu sms:ade min sons sambo igen, hon hade lovat ringa senare, om de gick bra att hon ringde ikväll, jag svarade och frågade "Har Du inte tid", "Jo" svarade hon "Men hon måste städa för de skulle komma besök kl 15, sen måste hon äta och gå ut med hunden". ja var inte det tidsbrist. jag sitter lungt här, ska också gå ut med hund, behöver även äta, men jag tar det lugnt, har hela livet på mig.
David kommer alltid att finnas i Er närhet
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/tetha/1.2552265-davids-dod-fick-mamma-karin-att-forsta
Jag tror ingen som upplevt det du gjort kan sätta sig in i hur det är att mista sitt barn, jag har några bekanta i min omgivning som upplevt detta, de har försökt berättat för mig om saknad, smärta men ändå en vilja att forsätta livet. jag kommer ändå aldrig förstå hur det verkligen skulle kännas, om mina barn eller barnbarn skulle gå vidare före mig
Jag har däremot mist andra nära anhöriga under året, mina båda förldrar för 7 är sedan. Är en helt annan sak då de ändå var äldre, men min pappa hade dialys i många år. Och berättade ofta när han låg inne på dialysen om unga människor som väntade på ny lever, även han hade väl ett hopp om att kanske få den möjligheten någon gång, nu var han 76 år och levt ett hårt liv så att prioritera honom var inte aktuellt. De kan jag till viss del förstå.
Mina två äldsta barn har även mist sin pappa för 12 år sen, den smärta jag såg hos dem när jag var tvungen att berätta det för dem, vill jag aldrig uppleva igen.
Nu har jag också en nära vän, som har fått diagnosen lungcancer, han är 71 år, ingen ungdom men med en enorm fysik. När han bodde granne med mig förr så var han ute och sprang kl 4 på morgonen. Men hans behandling har efter ett år med cytostatika, inte gett det resultat som väntats, så nu har all behandling upphört.
Jag kan bara finnas vid hans sida och ta en dag i taget, något jag tror du känner igen. Även som jag sagt förut, inte går att jämföra med den smärta och maktlöshet som måste finnas när det handlar om mor och barn. Vi gör allt för våra barn. Nu förstår jag enl artikeln att David hade syskon, och livet måste gå vidare.
Sen att det är så svårt för människor att donera organ, har jag så svårt att förstå, jag har själv en kronisk sjukdom som gör att jag inte kan donera organ, men funderar på att donera hela min kropp till forskning. Kanske jag kan hjälpa någon annan med samma diagnos som mig. Sen i Sverige tror jag det är svårare då vi har ett helt annat dödsbegrepp än de har i många andra länder.
Liksom Du och David så är jag helt övertygad om att vi lever kvar, de är själen som lämnar det skal vi lever i idag. Jag tror också att när unga människor som David går bort, så är det för att de har gjort sitt i denna värld och att de sen går vidare för de har ett annat syfte. Har så ofta upplevt när någon dör i släkten, så föds det oftast inom ett år ett nytt litet barn in i samma släkt. Ni som aldrig har tänkt på det kanske ska fundera lite på det.
Jag har också genom ett medium haft kontakt med mina föräldrar, i början var jag skeptisk och lite rädd, men hur hon beskrev mina föräldrar som personer, utan att fråga mig något eller veta något om mig, de enda jag gav henne var ett telefon nr när jag bokade tiden, fick mig att aldrig tvivla på livet efter.
David kommer alltid finnas i Er närhet
Jag tror ingen som upplevt det du gjort kan sätta sig in i hur det är att mista sitt barn, jag har några bekanta i min omgivning som upplevt detta, de har försökt berättat för mig om saknad, smärta men ändå en vilja att forsätta livet. jag kommer ändå aldrig förstå hur det verkligen skulle kännas, om mina barn eller barnbarn skulle gå vidare före mig
Jag har däremot mist andra nära anhöriga under året, mina båda förldrar för 7 är sedan. Är en helt annan sak då de ändå var äldre, men min pappa hade dialys i många år. Och berättade ofta när han låg inne på dialysen om unga människor som väntade på ny lever, även han hade väl ett hopp om att kanske få den möjligheten någon gång, nu var han 76 år och levt ett hårt liv så att prioritera honom var inte aktuellt. De kan jag till viss del förstå.
Mina två äldsta barn har även mist sin pappa för 12 år sen, den smärta jag såg hos dem när jag var tvungen att berätta det för dem, vill jag aldrig uppleva igen.
Nu har jag också en nära vän, som har fått diagnosen lungcancer, han är 71 år, ingen ungdom men med en enorm fysik. När han bodde granne med mig förr så var han ute och sprang kl 4 på morgonen. Men hans behandling har efter ett år med cytostatika, inte gett det resultat som väntats, så nu har all behandling upphört.
Jag kan bara finnas vid hans sida och ta en dag i taget, något jag tror du känner igen. Även som jag sagt förut, inte går att jämföra med den smärta och maktlöshet som måste finnas när det handlar om mor och barn. Vi gör allt för våra barn. Nu förstår jag enl artikeln att David hade syskon, och livet måste gå vidare.
Sen att det är så svårt för människor att donera organ, har jag så svårt att förstå, jag har själv en kronisk sjukdom som gör att jag inte kan donera organ, men funderar på att donera hela min kropp till forskning. Kanske jag kan hjälpa någon annan med samma diagnos som mig. Sen i Sverige tror jag det är svårare då vi har ett helt annat dödsbegrepp än de har i många andra länder.
Liksom Du och David så är jag helt övertygad om att vi lever kvar, de är själen som lämnar det skal vi lever i idag. Jag tror också att när unga människor som David går bort, så är det för att de har gjort sitt i denna värld och att de sen går vidare för de har ett annat syfte. Har så ofta upplevt när någon dör i släkten, så föds det oftast inom ett år ett nytt litet barn in i samma släkt. Ni som aldrig har tänkt på det kanske ska fundera lite på det.
Jag har också genom ett medium haft kontakt med mina föräldrar, i början var jag skeptisk och lite rädd, men hur hon beskrev mina föräldrar som personer, utan att fråga mig något eller veta något om mig, de enda jag gav henne var ett telefon nr när jag bokade tiden, fick mig att aldrig tvivla på livet efter.
David kommer alltid finnas i Er närhet
Invandrare ska lotsas till jobb, men även" vi andra" också
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2550911-cecilia-ska-lotsa-invandrare-till-jobb
Jag är på inget vis rasist, skiter i om folk är röda, gröna eller randiga, för mig är det inte vad det handlar om. Det handlar om varför vissa grupper i sverige ska ha en "gräddfil" till arbete.
Har sjäv en vuxen son, som har aktivitetsersättning, har haft det en längre tid, faktiskt i flera år, har även bekanta som har barn som i stort sett gått på socialbidrag i 3 - 4 år, visserligen inte i vår kommun men ändå, Min son har aldrig blivit erbjuden samma möjligheter, som denna grupp blir, ej heller min bekants son, han blir erbjuden att skotta snö, hugga ved m m. Och om han inte utför dessa sysslor t ex pga sjukdom blir han nekad soc. bidrag.
Nu kan det ju tyckas att något ska de väl göra för sina bidrag och jag kan hålla med. Men det är där det blir ett problemet för mig och för många andra. Invandrare är människor det med, ska ha rätt till jobb m m. Men varför i herrens namn ska de gå före våra ungdomar, de ska väl konkurera på samma villkor som våra ungdomar, de kan väl ochså få komma ut i åtgärder som bl a snöskottning. De är ungdomar som är mycket tacksamma för att de får komma till sverige, de är inte heller rädda för att ta i.
Men de är p g a "speciella " åtgärder till denna grupp, som bl a gör att människor röstade på SD, som i Söderhamn, där röstade man egentligen inte för SD utan de flesta röstade EMOT de andra partierna p g a den höga arbetslösheten, och då blev SD ett parti som vann många röster.
Vi kan inte och ska inte skylla detta på invandrarna, utan de är politikerna, som är så jävla rädda i sverige för att bli kallade rasister, så de gör en bjöntjänst till invandrarna. De ger företag en massa pengar för att anställa invandrare och de är klart att företagen, tar emot hjälpen. Men vad händer när bidragen slutar rulla in, när invandrarna ska söka jobb på lika villkor som vi andra. Måste vara toppen att komma hit och bli lurad till att de är bara att gå rakt in i arbetslivet. Verkligen se inte ut så i sverige. Vad vinner vi på att lura dessa människor, som sagt titta på söderhamn.
Där människor vänder sig emot invandrarna, såg på kalla fakta, led med grabben utanför samma skola som mina egna barn en gång gått, han sa " jag ska flytta härifrån, så fort jag slutat skolan, för här tycker ingen om mig". Då fick jag i alla fall ont i magen.
De blir så i sämre tider vi måste ha" någon annan" att slylla på, de gjorde Hitler också, och se hur det gick.
Invandrare ska lotsas till jobb, men även vi andra också!
Jag är på inget vis rasist, skiter i om folk är röda, gröna eller randiga, för mig är det inte vad det handlar om. Det handlar om varför vissa grupper i sverige ska ha en "gräddfil" till arbete.
Har sjäv en vuxen son, som har aktivitetsersättning, har haft det en längre tid, faktiskt i flera år, har även bekanta som har barn som i stort sett gått på socialbidrag i 3 - 4 år, visserligen inte i vår kommun men ändå, Min son har aldrig blivit erbjuden samma möjligheter, som denna grupp blir, ej heller min bekants son, han blir erbjuden att skotta snö, hugga ved m m. Och om han inte utför dessa sysslor t ex pga sjukdom blir han nekad soc. bidrag.
Nu kan det ju tyckas att något ska de väl göra för sina bidrag och jag kan hålla med. Men det är där det blir ett problemet för mig och för många andra. Invandrare är människor det med, ska ha rätt till jobb m m. Men varför i herrens namn ska de gå före våra ungdomar, de ska väl konkurera på samma villkor som våra ungdomar, de kan väl ochså få komma ut i åtgärder som bl a snöskottning. De är ungdomar som är mycket tacksamma för att de får komma till sverige, de är inte heller rädda för att ta i.
Men de är p g a "speciella " åtgärder till denna grupp, som bl a gör att människor röstade på SD, som i Söderhamn, där röstade man egentligen inte för SD utan de flesta röstade EMOT de andra partierna p g a den höga arbetslösheten, och då blev SD ett parti som vann många röster.
Vi kan inte och ska inte skylla detta på invandrarna, utan de är politikerna, som är så jävla rädda i sverige för att bli kallade rasister, så de gör en bjöntjänst till invandrarna. De ger företag en massa pengar för att anställa invandrare och de är klart att företagen, tar emot hjälpen. Men vad händer när bidragen slutar rulla in, när invandrarna ska söka jobb på lika villkor som vi andra. Måste vara toppen att komma hit och bli lurad till att de är bara att gå rakt in i arbetslivet. Verkligen se inte ut så i sverige. Vad vinner vi på att lura dessa människor, som sagt titta på söderhamn.
Där människor vänder sig emot invandrarna, såg på kalla fakta, led med grabben utanför samma skola som mina egna barn en gång gått, han sa " jag ska flytta härifrån, så fort jag slutat skolan, för här tycker ingen om mig". Då fick jag i alla fall ont i magen.
De blir så i sämre tider vi måste ha" någon annan" att slylla på, de gjorde Hitler också, och se hur det gick.
Invandrare ska lotsas till jobb, men även vi andra också!
