"Byn" drömboende? för desperarata singlar
I min lilla "By" är det ganska lungt och stilla, vi snöar väl snart inne, värre än vad vi var innan, insnöade menar jag :). Fråga mina barn om mina dåliga skämt.
Sen jag flyttade hit har jag förstått att de bor en hel del ensamstående människor här, de flesta är män/gubbar som gjort sitt på vår stora fabrik. Finns även del med lite bättre datum på. . Själv är jag lyckligt singel, bäst före datum har gått ut för länge sen. Men tycker om att skoja och prata med de flesta jag möter utan några baktankar.
i början när jag flyttade hit satt jag ofta och slängde käft med "den inre kretsens", gubbar. De tyckte nog de var lite roligt när vi var några kvinnor som satt där, så de fick få utlopp för sina mer eller mindre dåliga skämt samt kommentarer. Bara de inte går över styr. Nu har ju jag själv vana att både arbeta i ett mansdominerat yrke samt föredrar manliga kompisar och har två egna söner. Så slänga käft kan jag, och hört det mesta, allt är inte rumsrent. Att behöva vara kvinnlig, de skiter jag i.
Sen har jag också fått se en av "gubbarna" träffa en kvinna på området,, han har förändrats otroligt. Han var nog den i gänget som hade den skarpaste tungan. Tänk vad en liten kvinna kan göra :).
Som sagt man kan väl få vara trevlig och prata utan baktankar. Men så är det ju faktiskt inte alltid. Bl a är det en man som jag vi något tillfälle frågat om skjuts från affären, när jag hade överhandlat.
jag har tackade för hemresan och sen har vi väl hejat några gånger, inget mer. Men efter ett tag började mannen ringa mig, varje fredag kväll. han hade lite frågor om området, och jag vill ju inte vara otrevlig. Men nu var de inte en gång utan varje fredag. Alltid blev frågan "Vad gör Du", när jag en av gångerna var hos mitt barnbarn i Söderhamn, så sa jag det"Ja jag är i Söderhamn!!! Då kom svaret och på tonfallet förstod jag de här är inte bra när han lite hånfullt svarade, Jaha då stör man väl kanske, hi hi" sen "Vem är Du då hos". De var för mig en fråga som jag tyckte att jag inte behövde svara på. "varför vill Du ha reda på det svara jag, är det något speciellt Du vill. Nää, då ska jag väl inte störa svarade han ilsket och pang på med luren i örat. Då kunde jag ju bara tycka det var komiskt.
Men nu var de ju inte stopp med de, fortsatte fredag efter fredag, och ibland hade jag någon kompis här och tyckte väl att jag inte ville prata i tel. Mannen blev alltid lika arg när jag påpekade det och slängde alltid på luren.
Vid sista ssmtalet även de en fredag, ifrågasatte jag honom, varför han ringde, vad han egentligen ville eftersom vi aldrig umgås privat, har ingen relation mer än att jag en gång bad om skjuts, innebar ju inte för min del "giftemål". Mannen ifråga blev jätte arg, skrek i tel och kalla mig både det ena och andra samt avlutade med "Att håll Dig Du till..........." En annan man som jag ibland pratat med, något denna man tydligen uppmärktsammat.
I Min ålder skulle de ju kunna vara lite roligt med svartsjuka om jag nu hade haft något förhållande. Nu tror ju jag att livet i "Byn" rullar på som vanligt. Pratar med mänen/gubbarna utan som sagt några baktankar.Trivs med mitt singelliv tycker jag har gjort mitt, tre barn,lika många barnban. Livet är toppen.
Då, börjar de i natten till lördag, dunka på porten. Kl var vid halv 2, min hund börjar skälla, men jag tänker att de är nog en annan hyresgäst här som bor i huset bakom, som kanske gått fel, kan hända när han är lite rund under fötterna. Så jag bryr mig inte, efter ett tag fortsatte dunkandet. Då blir jag förbannad, hoppar upp ur sängen på med tofflor, Iförd pyjamas med elefanter på, sött ska de va, när jag ska sova. Grabbar tag i telefon, man kan aldrig veta och ned för trappan, min jätte vovve får stanna inne.
Ser utanför porten att de står man med ryggen mot dörren, luva uppdrgen över huvudet och står lite gungande, jag öppnar porten. Han vänder sig om, och jag får se att de är en annan man från området som jag pratat med några gånger!!
Jag säger åt honom, inte snällt, vad fan håller Du på med, och nu har Du väl kommit fel! Han kommer emot mig med ett flin, Nej jag tänkte hälsa på dig.....kl halv 2 på natten och skitfull.
Jag som är som jag är blir bara mer förbannad. Gå för fan hem, in till mig kommer Du knappast. Joho, De är klart han gör tycker han och tror nog att han är hemskt charmig. Står också nu så att jag, för att stänga porten måste knuffa på honom. Det är kallt, snöar och jag står vad jag tycker just då, med en full idiot, mitt i natten i min elefantpyjamas. Efter en hel del diskussion och ser också att en del saker som jag säger till honom inte passar, men det skiter jag högaktningsfullt i vid den tiden.Till slut ger han sig iväg.
När jag kommer in visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, svår att sova blir det ju i alla fall.
Nu undrar jag bara, är jag naiv, får man inte vara trevlig. Innebär väl inte att per automatik står desperat i pannan på mig, eller är karlarna på detta område som är desperata, eller är det här område ett drömboende för desperata singlar.
Sen jag flyttade hit har jag förstått att de bor en hel del ensamstående människor här, de flesta är män/gubbar som gjort sitt på vår stora fabrik. Finns även del med lite bättre datum på. . Själv är jag lyckligt singel, bäst före datum har gått ut för länge sen. Men tycker om att skoja och prata med de flesta jag möter utan några baktankar.
i början när jag flyttade hit satt jag ofta och slängde käft med "den inre kretsens", gubbar. De tyckte nog de var lite roligt när vi var några kvinnor som satt där, så de fick få utlopp för sina mer eller mindre dåliga skämt samt kommentarer. Bara de inte går över styr. Nu har ju jag själv vana att både arbeta i ett mansdominerat yrke samt föredrar manliga kompisar och har två egna söner. Så slänga käft kan jag, och hört det mesta, allt är inte rumsrent. Att behöva vara kvinnlig, de skiter jag i.
Sen har jag också fått se en av "gubbarna" träffa en kvinna på området,, han har förändrats otroligt. Han var nog den i gänget som hade den skarpaste tungan. Tänk vad en liten kvinna kan göra :).
Som sagt man kan väl få vara trevlig och prata utan baktankar. Men så är det ju faktiskt inte alltid. Bl a är det en man som jag vi något tillfälle frågat om skjuts från affären, när jag hade överhandlat.
jag har tackade för hemresan och sen har vi väl hejat några gånger, inget mer. Men efter ett tag började mannen ringa mig, varje fredag kväll. han hade lite frågor om området, och jag vill ju inte vara otrevlig. Men nu var de inte en gång utan varje fredag. Alltid blev frågan "Vad gör Du", när jag en av gångerna var hos mitt barnbarn i Söderhamn, så sa jag det"Ja jag är i Söderhamn!!! Då kom svaret och på tonfallet förstod jag de här är inte bra när han lite hånfullt svarade, Jaha då stör man väl kanske, hi hi" sen "Vem är Du då hos". De var för mig en fråga som jag tyckte att jag inte behövde svara på. "varför vill Du ha reda på det svara jag, är det något speciellt Du vill. Nää, då ska jag väl inte störa svarade han ilsket och pang på med luren i örat. Då kunde jag ju bara tycka det var komiskt.
Men nu var de ju inte stopp med de, fortsatte fredag efter fredag, och ibland hade jag någon kompis här och tyckte väl att jag inte ville prata i tel. Mannen blev alltid lika arg när jag påpekade det och slängde alltid på luren.
Vid sista ssmtalet även de en fredag, ifrågasatte jag honom, varför han ringde, vad han egentligen ville eftersom vi aldrig umgås privat, har ingen relation mer än att jag en gång bad om skjuts, innebar ju inte för min del "giftemål". Mannen ifråga blev jätte arg, skrek i tel och kalla mig både det ena och andra samt avlutade med "Att håll Dig Du till..........." En annan man som jag ibland pratat med, något denna man tydligen uppmärktsammat.
I Min ålder skulle de ju kunna vara lite roligt med svartsjuka om jag nu hade haft något förhållande. Nu tror ju jag att livet i "Byn" rullar på som vanligt. Pratar med mänen/gubbarna utan som sagt några baktankar.Trivs med mitt singelliv tycker jag har gjort mitt, tre barn,lika många barnban. Livet är toppen.
Då, börjar de i natten till lördag, dunka på porten. Kl var vid halv 2, min hund börjar skälla, men jag tänker att de är nog en annan hyresgäst här som bor i huset bakom, som kanske gått fel, kan hända när han är lite rund under fötterna. Så jag bryr mig inte, efter ett tag fortsatte dunkandet. Då blir jag förbannad, hoppar upp ur sängen på med tofflor, Iförd pyjamas med elefanter på, sött ska de va, när jag ska sova. Grabbar tag i telefon, man kan aldrig veta och ned för trappan, min jätte vovve får stanna inne.
Ser utanför porten att de står man med ryggen mot dörren, luva uppdrgen över huvudet och står lite gungande, jag öppnar porten. Han vänder sig om, och jag får se att de är en annan man från området som jag pratat med några gånger!!
Jag säger åt honom, inte snällt, vad fan håller Du på med, och nu har Du väl kommit fel! Han kommer emot mig med ett flin, Nej jag tänkte hälsa på dig.....kl halv 2 på natten och skitfull.
Jag som är som jag är blir bara mer förbannad. Gå för fan hem, in till mig kommer Du knappast. Joho, De är klart han gör tycker han och tror nog att han är hemskt charmig. Står också nu så att jag, för att stänga porten måste knuffa på honom. Det är kallt, snöar och jag står vad jag tycker just då, med en full idiot, mitt i natten i min elefantpyjamas. Efter en hel del diskussion och ser också att en del saker som jag säger till honom inte passar, men det skiter jag högaktningsfullt i vid den tiden.Till slut ger han sig iväg.
När jag kommer in visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, svår att sova blir det ju i alla fall.
Nu undrar jag bara, är jag naiv, får man inte vara trevlig. Innebär väl inte att per automatik står desperat i pannan på mig, eller är karlarna på detta område som är desperata, eller är det här område ett drömboende för desperata singlar.
Kommentarer
Trackback
