forts......smaklöst samt skönhetsoperationer mm
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14705407.ab
Kan vara urtjatat om tårtan, men jag måste förtydliga vad jag menade i mitt tidigare blogginlägg, de är inte tårtan i sig som stör mig utan att man skrattar och tycker det är roligt. Det är de som är hemskt, sen om tårtan är vit, gul eller randig är som jag tidigare skrivit är inget jag bryr mig i. Tårtan ska symbolisera könsstympning, hur kan man då skära i den och skratta åt det, de är de som blir ett problem. Sen att konstnären själv är färgad och ser i en intervju ut som en fågelholk, när han säger "vem kan kalla mig rasist", är det bara för han anser själv att han som färgad inte kan vara rasist, så fel som de någonsin kan bli, klart han kan vara det,Tänkte på t ex Jackie Arkelöv,,en av Malexander mördaren och aktiv rasist, även han färgad så de har inget med hudfärg att göra.
Såg på debatt igår om den diskussionen även där och då diskuterade de bara tårtan i sig, ingen nämnde något om hur roligt de som var där hade haft under tiden de skar, jo lite i slutet om att några blivit illa berörda. men inte ministern som t o m gick igång och matade den skrikande tårtan!!!!!!
Övrigt på debatt var de diskussioner om skönhetsoperationer, och å klar så hade man inbjudit tjejer med det mesta opererat, men en stor eloge till jane Timglas, som verkligen är mycket opererad ,men har bra mycket innanför pannbenet, synd att hon förstör det med att ha en överläpp som ser ut som om hon har åkt på en smäll och fått en fläskläpp. Däremot vet jag inte hur man kan bjuda in en tjej som Hanna Widerstedt, hallå är hon så där dum........eller spelar hon bra? Ja jag vet inte men jag kan inte tro att hon spelar, hela tjejen utstålar, "jag fattar ingenting" men hon tjänar tydligen pengar på att göra det så jag tänker inte lägga mig i det. Däremot vet jag inte varför hon var inbjuden överhuvudtaget!
Jag tycker det är upp till var och en att göra vad man vill med sin egen kropp, om man är en vuxen person, men när det går till överdrift måste väl ändå plastikkirurgerna ta sitt ansvar, läkaren som var med igår tyckte jag inte gjorde det, utan vinklade till det, när frågan om t ex åldersgräns togs upp,med "att barn med ustående öron måste väl få operera sig" Är för mig en jävla skillnad, har man något man lider av eller är född med en defekt är de väl inget snack om saken. Men när tjejer kommer in massor med gånger och gör brösten större och större så de får ryggproblem mm, då är de väl något annat som är fel. De senaste är att operera underlivet och blygdläpparna?
Då kommer jag osökt in på tårtan och könsstympning igen. Jane Timglas, som funderat på en sådan op, tog själv upp konsekvenserna, som t ex sämre sexliv samt problem med stt kissa. Jag funderar i samma banor som henne är det värt det, och ska vi i I-länder frivilligt börja görs ingrepp som är snarlika de man kämpar emot i andra länder och för vem gör man det, de är ju inte en kroppsdel som vi dagligen går och visar öppet för alla och envar!!
Någonting är fel på flera sätt............................
Kan vara urtjatat om tårtan, men jag måste förtydliga vad jag menade i mitt tidigare blogginlägg, de är inte tårtan i sig som stör mig utan att man skrattar och tycker det är roligt. Det är de som är hemskt, sen om tårtan är vit, gul eller randig är som jag tidigare skrivit är inget jag bryr mig i. Tårtan ska symbolisera könsstympning, hur kan man då skära i den och skratta åt det, de är de som blir ett problem. Sen att konstnären själv är färgad och ser i en intervju ut som en fågelholk, när han säger "vem kan kalla mig rasist", är det bara för han anser själv att han som färgad inte kan vara rasist, så fel som de någonsin kan bli, klart han kan vara det,Tänkte på t ex Jackie Arkelöv,,en av Malexander mördaren och aktiv rasist, även han färgad så de har inget med hudfärg att göra.
Såg på debatt igår om den diskussionen även där och då diskuterade de bara tårtan i sig, ingen nämnde något om hur roligt de som var där hade haft under tiden de skar, jo lite i slutet om att några blivit illa berörda. men inte ministern som t o m gick igång och matade den skrikande tårtan!!!!!!
Övrigt på debatt var de diskussioner om skönhetsoperationer, och å klar så hade man inbjudit tjejer med det mesta opererat, men en stor eloge till jane Timglas, som verkligen är mycket opererad ,men har bra mycket innanför pannbenet, synd att hon förstör det med att ha en överläpp som ser ut som om hon har åkt på en smäll och fått en fläskläpp. Däremot vet jag inte hur man kan bjuda in en tjej som Hanna Widerstedt, hallå är hon så där dum........eller spelar hon bra? Ja jag vet inte men jag kan inte tro att hon spelar, hela tjejen utstålar, "jag fattar ingenting" men hon tjänar tydligen pengar på att göra det så jag tänker inte lägga mig i det. Däremot vet jag inte varför hon var inbjuden överhuvudtaget!
Jag tycker det är upp till var och en att göra vad man vill med sin egen kropp, om man är en vuxen person, men när det går till överdrift måste väl ändå plastikkirurgerna ta sitt ansvar, läkaren som var med igår tyckte jag inte gjorde det, utan vinklade till det, när frågan om t ex åldersgräns togs upp,med "att barn med ustående öron måste väl få operera sig" Är för mig en jävla skillnad, har man något man lider av eller är född med en defekt är de väl inget snack om saken. Men när tjejer kommer in massor med gånger och gör brösten större och större så de får ryggproblem mm, då är de väl något annat som är fel. De senaste är att operera underlivet och blygdläpparna?
Då kommer jag osökt in på tårtan och könsstympning igen. Jane Timglas, som funderat på en sådan op, tog själv upp konsekvenserna, som t ex sämre sexliv samt problem med stt kissa. Jag funderar i samma banor som henne är det värt det, och ska vi i I-länder frivilligt börja görs ingrepp som är snarlika de man kämpar emot i andra länder och för vem gör man det, de är ju inte en kroppsdel som vi dagligen går och visar öppet för alla och envar!!
Någonting är fel på flera sätt............................
Smaklöst Lena Adelsohn Liljeroth!
http://www.expressen.se/nyheter/afrosvenskar-kraver-ministeravgang/
I Sverig får vi inte säga negerboll, inte "alla Indianer i kanoten", o sv utan att bli anklagad för att vara rasister men att man inom konsten samt att en minisiter gladerligen skär i en tårta föreställande en skrikande kvinna är helt okey, tycker detta var totalt smaklöst. Tycker verkligen Lena Adelsohn Liljeroth, kulturministern borde skämmas, detta är inte konst, de här är för mig att håna kvinnor och de säger mer om människorna som äter av tårtan än om den som tillverkat den, varför man överhuvudtaget skär i den är för mig en gåta. Man hade istället kunnat visa sina sympatier med de omskärda kvinnorna genom att inte rört vid tårtan.
Jag är en människa som tycker man kan skämta om det mesta, och har åsikter om de mesta med, men detta tycker jag var över gränsen och allt för magstarkt, verkar som om de som ska äta tårtan tycker det är jävligt roligt att tårtan skriker!!, ja för de gör den. Visar lite för mig om hur människan är funtat, man skär lite perverst extra för att den just låter, och meningen med att sätta ögonen på kvinnors omskärelse kommer helt bort.
Jag håller med finns ingen ursäkt för Lena Adelsohn Liljeroth, kulturministern, avgå, Du och fler med dig har verkligen visat vad ni står för
I Sverig får vi inte säga negerboll, inte "alla Indianer i kanoten", o sv utan att bli anklagad för att vara rasister men att man inom konsten samt att en minisiter gladerligen skär i en tårta föreställande en skrikande kvinna är helt okey, tycker detta var totalt smaklöst. Tycker verkligen Lena Adelsohn Liljeroth, kulturministern borde skämmas, detta är inte konst, de här är för mig att håna kvinnor och de säger mer om människorna som äter av tårtan än om den som tillverkat den, varför man överhuvudtaget skär i den är för mig en gåta. Man hade istället kunnat visa sina sympatier med de omskärda kvinnorna genom att inte rört vid tårtan.
Jag är en människa som tycker man kan skämta om det mesta, och har åsikter om de mesta med, men detta tycker jag var över gränsen och allt för magstarkt, verkar som om de som ska äta tårtan tycker det är jävligt roligt att tårtan skriker!!, ja för de gör den. Visar lite för mig om hur människan är funtat, man skär lite perverst extra för att den just låter, och meningen med att sätta ögonen på kvinnors omskärelse kommer helt bort.
Jag håller med finns ingen ursäkt för Lena Adelsohn Liljeroth, kulturministern, avgå, Du och fler med dig har verkligen visat vad ni står för
Ni blir inte av med mig så lätt
Ja de var ett tag jag skrev i min blogg, har haft fullt upp med en massa annat tok på datorn, eller tok och tok, har sålt lite saker på Tradera. En kul sysselsättning, men vet inte om den är speciellt lönande, men för min del har det hjälpt mig att bli av med saker som jag bara behållit för att de har t ex varit något litet minne till.
Nu är de ju så att jag kan ju inte spara allt, och när jag dör då hade nog de här sakerna hamnat i sopparna, eller i en container som mina barn brukar säga, och inte gör det mig något jag är ju död. Så varför inte sälja och få ihop några kronor, och så har jag löst ev arvsbråk, smart va. De som jag tycker har varit roligast i att sälja är när man får en bra kontakt med de som köper, bäst är de när de talar om hur nöjda de är med sakerna och hur de pryder deras hem, då blir jag glad.
De var i början i februari som jag sålde ett objekt, till en samlare, han började redan när jag lagt ut mitt objekt att kontakta mig med frågor på mail och jag svarade så gott jag kunde, han köpte objektet ifråga och efter det inledde vi en lång och intensiv mail kontakt t o m förra veckan. Då jag avbröt den p g a av min magkänslan. Ja jag försöker lyssna på den, brukar oftast vara rätt.
Varför vi började vet jag inte egentligen, men de var något roligt i hans sätt att skriva i början samt han verkade ärligt intresserad av mitt liv och historien bakom mitt objekt, och jag berättade, till slut började jag berätta mer och mer om mig personligen och han gjorde detsamma om sig. Jag är en person som inte har några problem att berätta om mig själv, på både gott och ont, men jag är den jag är och man får ta mig som jag är.
Visst var det lite läskigt, för jag hade ju ingen aning om vem personen i fråga var, mer än vad han berättade själv samtidigt var de han berättade både roligt men ändå så otroligt så det måste bara vara sant!!!
Jag berättade även om mitt tidigare missbruksproblematik, och han var väldigt intresserad p g a något projekt han höll på med, och de är alltid roligt när man kan dela med sig av egna erfarenheter. Ju längre tiden gick så kunde jag faktiskt mellan raderna utläsa en smått nedvärderande ton i de han skrev, var ofta övertydlig med vad han skrev och menade, hallå, även om jag har missbrukat stora delar av mitt liv, så är jag inte född under en parkbänk och jag har haft ett rikt liv och jag har även klarat av att arbeta.
Vi var också helt motsatta personer vad de gällde politik samt människosyn mm, och de lyste igenom många gånger. Men de är det som är roligt olikheter som möts, men som sagt jag märkte att detta tog allt för mycket av min energi, samt vi fastnade i diskussioner, som för mig inte ledde någonstans, samt han började oftare hänvisa till sina kontakter inom det mesta, han visste och kunde allt. Han verkade också bli stött av saker som jag tyckte, och de förstod jag inte, för jag har väl rätt till min åsikt, sen behöver inte han tycka som mig och trots att jag är kvinna som han skrev i sitt sista mail, så behövde jag inte ha sista ordet.
För när jag skrev mitt sista mail och förklarade att jag ville avbryta, fick jag tillbaka ett mail, som jag anser verkligen visade hans rätta sida, för de var ett slag under bältet, han använde bl a de jag berättat emot mig och skrev också att han inte trodde på det jag berättat tidigar, jag stämde inte in på hans syn på missbrukar personer som han träffat. Jo i vissa delar, vilka fick jag aldrig reda på, för de var inte smickrande enl honom.
Ja med att blogga får jag kanske sista ordet, ha ha För det är så här att jag har och har aldrig haft någon anledning att ljuga om mitt liv och mitt förflutna det är om det är och jag kan tyvärr inte ändra något utan bara gå framåt. Sen att jag har otroliga historier att berätta, kan så vara, funderade ett tag på att skriva en bok men den blir för tung och för jobbig och så har så många före mig gjort det.
De få människor jag har som vänner, är mina riktiga vänner och jag tror de känner mig så väl och vet att jag är som jag är med både bra och dåliga sidor, jag är precis som de flesta människor, ända skillnaden kan ju vara att jag strulat lite för mycket i ca 30 år av mitt liv. Men som min pappa alltid sa "Att jag är så jävla elak att jag kommer att få ett långt liv" och han ska få rätt, elak och elak men jag lovar att ni blir inte av med mig så lätt
Nu är de ju så att jag kan ju inte spara allt, och när jag dör då hade nog de här sakerna hamnat i sopparna, eller i en container som mina barn brukar säga, och inte gör det mig något jag är ju död. Så varför inte sälja och få ihop några kronor, och så har jag löst ev arvsbråk, smart va. De som jag tycker har varit roligast i att sälja är när man får en bra kontakt med de som köper, bäst är de när de talar om hur nöjda de är med sakerna och hur de pryder deras hem, då blir jag glad.
De var i början i februari som jag sålde ett objekt, till en samlare, han började redan när jag lagt ut mitt objekt att kontakta mig med frågor på mail och jag svarade så gott jag kunde, han köpte objektet ifråga och efter det inledde vi en lång och intensiv mail kontakt t o m förra veckan. Då jag avbröt den p g a av min magkänslan. Ja jag försöker lyssna på den, brukar oftast vara rätt.
Varför vi började vet jag inte egentligen, men de var något roligt i hans sätt att skriva i början samt han verkade ärligt intresserad av mitt liv och historien bakom mitt objekt, och jag berättade, till slut började jag berätta mer och mer om mig personligen och han gjorde detsamma om sig. Jag är en person som inte har några problem att berätta om mig själv, på både gott och ont, men jag är den jag är och man får ta mig som jag är.
Visst var det lite läskigt, för jag hade ju ingen aning om vem personen i fråga var, mer än vad han berättade själv samtidigt var de han berättade både roligt men ändå så otroligt så det måste bara vara sant!!!
Jag berättade även om mitt tidigare missbruksproblematik, och han var väldigt intresserad p g a något projekt han höll på med, och de är alltid roligt när man kan dela med sig av egna erfarenheter. Ju längre tiden gick så kunde jag faktiskt mellan raderna utläsa en smått nedvärderande ton i de han skrev, var ofta övertydlig med vad han skrev och menade, hallå, även om jag har missbrukat stora delar av mitt liv, så är jag inte född under en parkbänk och jag har haft ett rikt liv och jag har även klarat av att arbeta.
Vi var också helt motsatta personer vad de gällde politik samt människosyn mm, och de lyste igenom många gånger. Men de är det som är roligt olikheter som möts, men som sagt jag märkte att detta tog allt för mycket av min energi, samt vi fastnade i diskussioner, som för mig inte ledde någonstans, samt han började oftare hänvisa till sina kontakter inom det mesta, han visste och kunde allt. Han verkade också bli stött av saker som jag tyckte, och de förstod jag inte, för jag har väl rätt till min åsikt, sen behöver inte han tycka som mig och trots att jag är kvinna som han skrev i sitt sista mail, så behövde jag inte ha sista ordet.
För när jag skrev mitt sista mail och förklarade att jag ville avbryta, fick jag tillbaka ett mail, som jag anser verkligen visade hans rätta sida, för de var ett slag under bältet, han använde bl a de jag berättat emot mig och skrev också att han inte trodde på det jag berättat tidigar, jag stämde inte in på hans syn på missbrukar personer som han träffat. Jo i vissa delar, vilka fick jag aldrig reda på, för de var inte smickrande enl honom.
Ja med att blogga får jag kanske sista ordet, ha ha För det är så här att jag har och har aldrig haft någon anledning att ljuga om mitt liv och mitt förflutna det är om det är och jag kan tyvärr inte ändra något utan bara gå framåt. Sen att jag har otroliga historier att berätta, kan så vara, funderade ett tag på att skriva en bok men den blir för tung och för jobbig och så har så många före mig gjort det.
De få människor jag har som vänner, är mina riktiga vänner och jag tror de känner mig så väl och vet att jag är som jag är med både bra och dåliga sidor, jag är precis som de flesta människor, ända skillnaden kan ju vara att jag strulat lite för mycket i ca 30 år av mitt liv. Men som min pappa alltid sa "Att jag är så jävla elak att jag kommer att få ett långt liv" och han ska få rätt, elak och elak men jag lovar att ni blir inte av med mig så lätt
