Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Varför tycker människor så mycket i insändare, kommentarer eller till varandra, men när det verkligen gäller så försvinner man in i dimman. Jag tänker bl a på det som hände i min "By". Tant Inga´s tak rasar ned, och massor med upprörda röster både på "Byn" samt i kommentarer på tidningar. Men när det är vardag så återgår allt till lugnet igen.
Eller ta t ex bussarna, där människor står och trycker i kurerna i väntan på bussen, alla tycker något till varandra, kan ibland förekomma någon grinig insändare oftast anonymt. Men så fort bussen glider in en kvart försent går alla glatt på bussen, tystnaden lägger sig och ingen säger någonting.
Eller vid pågående hyresförhandlingar i "Byn" där vi boende blir tillfrågade om åsikter och ingen tycker något till de ansvarigs, men sins emellan tycker man en jävla massa. Sen om hyran höjs går man omkring och tycker att de som förhandlar gjort ett jävligt dåligt jobb.
Eller vid riksdagsvalen, alla klagar efteråt, men någon måste ju ha röstat på dem som blir valda, eller de kanske är någon konspiration, att vi lägger våra val i valurnorna kanske är bara för vi ska tro att vi bestämmer, vad vet jag.
Visst kan de vara obehagligt att ha en åsikt offentligt , men då kan man inte heller räkna med att något förändras. En del av detta är "bara "små skitsaker, de finns långt mycket viktigare saker, men är det så att det är typiskt svenskt. Tycka vid "köksbordet". men akta sig noga för att någon annan en de närmaste får reda på vad man tycker. Tittar på hur folk reagerar i andra länder, där går man ut i demonstrationer eller strejkar.
Jag brukar säga att" det skjuts för lite i Sverige", nu är det ironi och inget jag uppmuntrar till, men vad jag menar är att vi är ganska mesiga. Däremot uppmanar jag alla till att ringa eller skriva till de som verkligen har ansvar, för det som händer är att Du får din röst hörd och de ansvariga får reda på att de kan inte göra som de vill,
t ex är jag förbannad på att tant Inga`s tak rasar ringer jag VD Erik Sehlin och frågar honom om han tycker att det är rätt att uttala sig som han tydligen gjort i tidningen. Att han sen försöker bortförklara sig med att han har 100 anställda och 15 000 lgh skiter jag i, han borde hålla mer koll på vad det är han äger.
vad det gäller bussar, gör jag samma sak ringer upp samtliga ansvarig, och talar om vad som är fel, ger dem lite råd om vad de kanske borde tänka på, de blir faktiskt tacksamma om man påpekar vad som är fel, på ett sakligt vis.
Engagerar man sig i sitt boende och påpeka de brister som kan finnas i sitt område samt lämnar dessa åsikter till de som hyresförhandlar eller till sitt bostadsbolag, kan man faktiskt se till att hyran inte höjs, kan inte räkna med att folk är tankeläsare, i dator sverige kan de heller inte vara så svårt att skicka ett litet mejl..
Vad det gäller Riksdagsvalet är det ju bara så, att är det ingen konspiration, så får man hoppas att vi lärt oss något till nästa gång.
Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Eller ta t ex bussarna, där människor står och trycker i kurerna i väntan på bussen, alla tycker något till varandra, kan ibland förekomma någon grinig insändare oftast anonymt. Men så fort bussen glider in en kvart försent går alla glatt på bussen, tystnaden lägger sig och ingen säger någonting.
Eller vid pågående hyresförhandlingar i "Byn" där vi boende blir tillfrågade om åsikter och ingen tycker något till de ansvarigs, men sins emellan tycker man en jävla massa. Sen om hyran höjs går man omkring och tycker att de som förhandlar gjort ett jävligt dåligt jobb.
Eller vid riksdagsvalen, alla klagar efteråt, men någon måste ju ha röstat på dem som blir valda, eller de kanske är någon konspiration, att vi lägger våra val i valurnorna kanske är bara för vi ska tro att vi bestämmer, vad vet jag.
Visst kan de vara obehagligt att ha en åsikt offentligt , men då kan man inte heller räkna med att något förändras. En del av detta är "bara "små skitsaker, de finns långt mycket viktigare saker, men är det så att det är typiskt svenskt. Tycka vid "köksbordet". men akta sig noga för att någon annan en de närmaste får reda på vad man tycker. Tittar på hur folk reagerar i andra länder, där går man ut i demonstrationer eller strejkar.
Jag brukar säga att" det skjuts för lite i Sverige", nu är det ironi och inget jag uppmuntrar till, men vad jag menar är att vi är ganska mesiga. Däremot uppmanar jag alla till att ringa eller skriva till de som verkligen har ansvar, för det som händer är att Du får din röst hörd och de ansvariga får reda på att de kan inte göra som de vill,
t ex är jag förbannad på att tant Inga`s tak rasar ringer jag VD Erik Sehlin och frågar honom om han tycker att det är rätt att uttala sig som han tydligen gjort i tidningen. Att han sen försöker bortförklara sig med att han har 100 anställda och 15 000 lgh skiter jag i, han borde hålla mer koll på vad det är han äger.
vad det gäller bussar, gör jag samma sak ringer upp samtliga ansvarig, och talar om vad som är fel, ger dem lite råd om vad de kanske borde tänka på, de blir faktiskt tacksamma om man påpekar vad som är fel, på ett sakligt vis.
Engagerar man sig i sitt boende och påpeka de brister som kan finnas i sitt område samt lämnar dessa åsikter till de som hyresförhandlar eller till sitt bostadsbolag, kan man faktiskt se till att hyran inte höjs, kan inte räkna med att folk är tankeläsare, i dator sverige kan de heller inte vara så svårt att skicka ett litet mejl..
Vad det gäller Riksdagsvalet är det ju bara så, att är det ingen konspiration, så får man hoppas att vi lärt oss något till nästa gång.
Våga stå för de ni/vi tycker, så ska ni se att andra lyssnar
Kommentarer
Trackback
