Kastsjökärringen

Varför lär jag mig aldrig att vissa människor verkar sakna empati, värst är det när de är en släkting. Kan ju vara fel på mig men jag tycker man ska ställs upp på andra som har det sämre en än själv eller på människor som har det jobbigt. Men jag har förstått att i dagens samhälle är det något man tydligen inte ska. Lev efter devisen "Sköt dig själv och skit i andra" är tydligen det senaste. Jag fattar inte hur människor är funtade, som klarar att leva så.Jag har en när en bror som verkar leva så, han har det mesta villa, sommarstuga mm. Sommarstugan ett arv från våra föräldrar, ägde vi ihop tills inte för länge sedan då han fick köpa ut mig, eftersom jag har skulder så gick pengarna direkt dit. han gjorde klippet kan man lugnt säga, men å andra sidan var jag aldrig där men i alla fall, inredningen ingick inte i köpet.

 

Så eftersom det är sommar, ska vara i alla fall, och de har varit en hel del extra utgifter slog jag en signal till honom för att höra hur mycket han kunde tänka sig bet för sakerna i huset. Nu pratar vi inga stora summor och han vet min ekonomi, men va trodde jag!! Han sa att de var inte så mycket saker kvar, de var tydligen "kastade" och de som var kvar var det inget värde i? Tänka sig vad lämpligt...........jag som är för snäll eller dumsa lite fint "Ja men 500 - 1000 kr kan de väl vara värt?" men icke jag kunde få en gammal klocka!!!!! Nu är det så stugan ligger i Småland han bor i en förort till Stockholm och han skulle aldrig komma hit med klockan och reserna för mig skulle bli för dyrt, har inget körkort heller.

 

Jag försökte få honom att fatta vad jag menade, lite förståelse och empati kunde man väl räkna med, enl honom själv, de få gånger jag har träffat honom, så skulle det ju inte drabba någon fattig. kan ju vara ren och skär lögn också, att han har sååååå mycket pengar menar jag! Vad vet jag och inte bryr jag mig heller, de jag brydde mig om och blev besviken över är hur han kan sitta i sommarstugan, för de var precis vad han gjorde och känna sig nöjd över sig själv.

 

Jag kan låta bitter, men de är inte de det handlar om utan jag kan bara inte förstå att man så totalt kan nonchalera en släkting och den enda syster man har, sen var de ju faktiskt mitt arv med, så jag blir bara ledsen men när jag tänker efter så ska jag ju inte bli det, vissa människor ändrar sig aldrig................