Dö snack på en Söndag!
Sitter o lyssnar på Imperiet, "Kungens man", skitbra, solen lyser ute och de är en vacker söndag. Händer inte så mycket i Byn, är som om folk går i idé här ute, de enda som gör något är väl gänget i "vi älskar Kastsjö" de brukar grilla o ha de trevligt på helgerna, ja grilla! tycker det är skitroligt att de finns några som gör något här ute även fast de är vinter o mörkt, så då grillar de bl a. De tar väl sig någon bärs eller två, men vem bryr sig så länge de är trevliga o roliga, och de är de. Jag har själv gått med i gruppen, nu har jag ju varken varit med på någon grillkväll eller tagit mig en bärs. Är för kallt för mig att grilla ute och bär dricker jag ju inte, dricker för övrigt ingen alkohol, så då kan de ju vara svårt att hålla värmen också.
I lördags var de några som tog en tripp över till Åland, jag valde att inte följa med, kan ju finnas isberg:), har sett filmen Titanic för många gånger, flyger hellre än åker båt. Fy för att hamna i vatten vid den här årstiden, om ett plan störtar däremot tror jag att de går så jävla fort att jag inte ska hinna tänka och sen smack så är man död!
Nu kanske folk tycker att jag var lite rå, men jag anser att man kan skämta om allt, och döden framförallt, de är ju faktiskt något som vi alla kommer att göra, dö menar jag, men vi vet bara inte när och hur. Ändå är döden något som är så hyss hyss i Sverige, de flesta vill inte höra om det? Vi föds, vi lever och vi dör, enklare kan de väl inte bli, förr kunde jag ha en fruktansvärd dödsångest, men de var en som sa till mig att "Man måste leva, för att kunna dö" och då tänkte jag att de är ju helt rätt, ska jag gå och oroa mig för något som jag inte styr över, hela livet, verkar ganska meningslöst.
I går hyrde jag en film, 127 timmar, handlar om en kille som är ute och vandrar och faller ned i en stenravin o fastnar med armen mellan en stenväggen och ett stenblock. Ingen vet var han är, och ingen tel, så i 127 timmar sitter han fast där och tänker över sitt liv och vad han vill. Han filmar även sig själv under tiden. En helt otrolig film och sann är den också, jag satt som på nålar hela filmen igenom, och inte blev de bättre av att han till slut bestämmer sig för att skära av sig armen för att ta sig loss, de scenerna slår de mesta jag sett på film, helt otroligt. När filmen var slut var jag helt färdig, kände en sorg samtidigt som jag kände mig otroligt tacksam över livet. Hur de gick för honom, talar jag inte om. Den rekommenderar jag verkligen.
Nu när vi ändå är inne på död och elände, så undrar jag varför de oftast är snälla/goda människor som dör först och för tidigt enl mig, själv kommer jag ha ett långt liv enl min så klart, döda pappa, "Han ansåg att jag var så jävla elak", han var lika ironisk som mig, han valde själv att avluta sin behandling med dialys och sitt liv frivilligt, tog två veckor sen fick han somna in lugnt o stilla, annars hade han nog fortfarande levt, jävligt elak han med;)
Nu åter till ämnet varför snälla/goda människor alltid dör först och för tidigt, kan de vara så att Gud om han/hon nu finns håller på att samla på sig en armé av goda, så att de kan komma tillbaka ,för att tala om för oss otroligt egoistiska och grymma människor att nu får det vara nog. De skulle behövas tror jag, för om han/hon finns så måste de ju finnas något syfte med att unga samt goda lämnar först, nej nu får jag sluta innan jag blir som även det var ett av min pappas älsklings uttryck "När fan blir gammal, blir han religiös" o så roligt ska vi inte ha
I lördags var de några som tog en tripp över till Åland, jag valde att inte följa med, kan ju finnas isberg:), har sett filmen Titanic för många gånger, flyger hellre än åker båt. Fy för att hamna i vatten vid den här årstiden, om ett plan störtar däremot tror jag att de går så jävla fort att jag inte ska hinna tänka och sen smack så är man död!
Nu kanske folk tycker att jag var lite rå, men jag anser att man kan skämta om allt, och döden framförallt, de är ju faktiskt något som vi alla kommer att göra, dö menar jag, men vi vet bara inte när och hur. Ändå är döden något som är så hyss hyss i Sverige, de flesta vill inte höra om det? Vi föds, vi lever och vi dör, enklare kan de väl inte bli, förr kunde jag ha en fruktansvärd dödsångest, men de var en som sa till mig att "Man måste leva, för att kunna dö" och då tänkte jag att de är ju helt rätt, ska jag gå och oroa mig för något som jag inte styr över, hela livet, verkar ganska meningslöst.
I går hyrde jag en film, 127 timmar, handlar om en kille som är ute och vandrar och faller ned i en stenravin o fastnar med armen mellan en stenväggen och ett stenblock. Ingen vet var han är, och ingen tel, så i 127 timmar sitter han fast där och tänker över sitt liv och vad han vill. Han filmar även sig själv under tiden. En helt otrolig film och sann är den också, jag satt som på nålar hela filmen igenom, och inte blev de bättre av att han till slut bestämmer sig för att skära av sig armen för att ta sig loss, de scenerna slår de mesta jag sett på film, helt otroligt. När filmen var slut var jag helt färdig, kände en sorg samtidigt som jag kände mig otroligt tacksam över livet. Hur de gick för honom, talar jag inte om. Den rekommenderar jag verkligen.
Nu när vi ändå är inne på död och elände, så undrar jag varför de oftast är snälla/goda människor som dör först och för tidigt enl mig, själv kommer jag ha ett långt liv enl min så klart, döda pappa, "Han ansåg att jag var så jävla elak", han var lika ironisk som mig, han valde själv att avluta sin behandling med dialys och sitt liv frivilligt, tog två veckor sen fick han somna in lugnt o stilla, annars hade han nog fortfarande levt, jävligt elak han med;)
Nu åter till ämnet varför snälla/goda människor alltid dör först och för tidigt, kan de vara så att Gud om han/hon nu finns håller på att samla på sig en armé av goda, så att de kan komma tillbaka ,för att tala om för oss otroligt egoistiska och grymma människor att nu får det vara nog. De skulle behövas tror jag, för om han/hon finns så måste de ju finnas något syfte med att unga samt goda lämnar först, nej nu får jag sluta innan jag blir som även det var ett av min pappas älsklings uttryck "När fan blir gammal, blir han religiös" o så roligt ska vi inte ha
Kommentarer
Trackback
