Tror helvetet fusit till is;)
Jag har en förmåga att stöta mig med folk, framförallt värst med kvinnor, grunden ligger i en taskig mamma, dotter relation, inget att hymla med. Men min saliga mamma är död och kan inte försvara sig, mer än att hon kan spöka för mig. Kom igen...Nej jag var faktiskt med när min mamma somna in och vi hade innan hon gick bort haft en väldigt fin sista tid. Hon har ju säkert uppfostrat mig så bra hon kunde, under de förutsätningar hon hade.
Men vi har ju alla en ryggsäck Min är kvinnor, men jag jobbar med min varje dag och jag är långt ifrån perfekt, pratar nog mer än jag lyssnar sen pratar jag hemskt mycket, skämtar mycket om mig själv samt har svårt med gränser. Kan även många gånger ge mig in i saker jag mot bättre vetende borde hålla mig ifrån.
Där har vi kvinnliga "vänner". De kvinnor jag väljer till närmaste vänner är oftast kvinnor som är väldigt komplicerade och lika "sjuk" som jag oftast "sjukare", samt de läser av mig som en öppen bok. Män har jag lätare med men så har jag i stort sett bara umgåtts med män i hela mitt liv, och då menar jag som vänner, min bästa vän och närmaste vän idag ä en man. Jag har alltid varit en i gänget hos killarna.
Nu har jag ju faktiskt jobbat så mycket med mig själv att jag har vid ett flertal tillfällen rensat ut dessa kvinnor som inte är bra för mig, trodde jag.
Jag har ju haft en s k kvinlig "vän" från Söderhamn där jag bott tidigare, henne sa jag till efter c:a två år att nu får det vara nog. Hon hade svårt att ta det ringde samt terrde min son som bodde kvar i Söderhamn om frågor om varför jag inte ville umgås. Han skiter helt i det. Jag flyttade även hit där jag bor nu så avståndet blev en faktor, hur som haver henne springer jag på utanför IKEA häromdagen, tro det eller ej hon fortsätter som sparrisen som blir fryst på reklamen på TV, som om inget hade hänt. Pratar på om samma sak efter i stort sett över två år, va fan. jag säger att jag inte har tid utan ska med bussen, hinner inte sätta mig ned på bussen innan tel ringer. Känner inte igen nr, svarar och de är samma kvinna, som säger "Jag skulle bara koll att Du hade samma nr" Ja min dumma jävel säger ingenting.
Dagen efter sitter jag och en granne med våra hundar ute på en bänk, pratar faktiskt om händelsen dagen innan samt om en f d "väninna" på området. Vi umgicks i stort sett dagligen i ett år, sen fick hon ett spel och slutade prata med mig utan förklaring. Enda förklaringen kan ju vara att jag sa ifrån om att int umgås så intensivt som vi gjorde då, men som sagt någon förklaring har jag aldrig fått och tror inte jag får heller. Vi har i alla fall inte pratat med varandra på det senaste året. Då kommer denna kvinna med sin hund gående fram till oss, sätter sig ned och pratar även hon på som om tiden stått stilla.
Eftersom jag bor längst ned i huset är det jag som bjuder på kaffe och tro det eller ej hon tar emot min inbjudan om kaffe, jag är inte långsint, eller också är jag jävlig dum. Men en sak vet jag henne kommer jag hålla kort. Bjuda på kaffe tillsammans med flera går bra, men inte på tu man hand. Vet inte heller om det var ett enkilt tillfälle. Har inte sett henne sen dess
Igår åker jag med grannen till affären, vi diskuterar så klart händelsen, hon känner ju kvinnan sen många år tillbaka, och vet vår historia hon är lika chockad som jag. Då ringer tel, privat nr, jag kan bara säga att de måste vara någon som driver med mig, en annan kvinna som jag sagt upp bekantskapen med ringer och önskar mig trevlig helg. Va fan är det som händer. Vi skrattar i bilen och konstaterar att eftersom det är så kallt ute måste helvetet frusit till is
Men vi har ju alla en ryggsäck Min är kvinnor, men jag jobbar med min varje dag och jag är långt ifrån perfekt, pratar nog mer än jag lyssnar sen pratar jag hemskt mycket, skämtar mycket om mig själv samt har svårt med gränser. Kan även många gånger ge mig in i saker jag mot bättre vetende borde hålla mig ifrån.
Där har vi kvinnliga "vänner". De kvinnor jag väljer till närmaste vänner är oftast kvinnor som är väldigt komplicerade och lika "sjuk" som jag oftast "sjukare", samt de läser av mig som en öppen bok. Män har jag lätare med men så har jag i stort sett bara umgåtts med män i hela mitt liv, och då menar jag som vänner, min bästa vän och närmaste vän idag ä en man. Jag har alltid varit en i gänget hos killarna.
Nu har jag ju faktiskt jobbat så mycket med mig själv att jag har vid ett flertal tillfällen rensat ut dessa kvinnor som inte är bra för mig, trodde jag.
Jag har ju haft en s k kvinlig "vän" från Söderhamn där jag bott tidigare, henne sa jag till efter c:a två år att nu får det vara nog. Hon hade svårt att ta det ringde samt terrde min son som bodde kvar i Söderhamn om frågor om varför jag inte ville umgås. Han skiter helt i det. Jag flyttade även hit där jag bor nu så avståndet blev en faktor, hur som haver henne springer jag på utanför IKEA häromdagen, tro det eller ej hon fortsätter som sparrisen som blir fryst på reklamen på TV, som om inget hade hänt. Pratar på om samma sak efter i stort sett över två år, va fan. jag säger att jag inte har tid utan ska med bussen, hinner inte sätta mig ned på bussen innan tel ringer. Känner inte igen nr, svarar och de är samma kvinna, som säger "Jag skulle bara koll att Du hade samma nr" Ja min dumma jävel säger ingenting.
Dagen efter sitter jag och en granne med våra hundar ute på en bänk, pratar faktiskt om händelsen dagen innan samt om en f d "väninna" på området. Vi umgicks i stort sett dagligen i ett år, sen fick hon ett spel och slutade prata med mig utan förklaring. Enda förklaringen kan ju vara att jag sa ifrån om att int umgås så intensivt som vi gjorde då, men som sagt någon förklaring har jag aldrig fått och tror inte jag får heller. Vi har i alla fall inte pratat med varandra på det senaste året. Då kommer denna kvinna med sin hund gående fram till oss, sätter sig ned och pratar även hon på som om tiden stått stilla.
Eftersom jag bor längst ned i huset är det jag som bjuder på kaffe och tro det eller ej hon tar emot min inbjudan om kaffe, jag är inte långsint, eller också är jag jävlig dum. Men en sak vet jag henne kommer jag hålla kort. Bjuda på kaffe tillsammans med flera går bra, men inte på tu man hand. Vet inte heller om det var ett enkilt tillfälle. Har inte sett henne sen dess
Igår åker jag med grannen till affären, vi diskuterar så klart händelsen, hon känner ju kvinnan sen många år tillbaka, och vet vår historia hon är lika chockad som jag. Då ringer tel, privat nr, jag kan bara säga att de måste vara någon som driver med mig, en annan kvinna som jag sagt upp bekantskapen med ringer och önskar mig trevlig helg. Va fan är det som händer. Vi skrattar i bilen och konstaterar att eftersom det är så kallt ute måste helvetet frusit till is
Kommentarer
Trackback
