Lämna Era åsikter utanför min dörr
Ibland funderar jag över om det bara är mig det är fel på, i går var jag med om en händelse där en vän kom hem till mig och talade om vad hon tyckte om "Lilla Blå", hur trevlig och hjälpsam han är. Rätta mig om jag har fel, men han är den personen som i två års tid var ledare i en mobbnings kampanj mot mig här på området, han var inte ensam men han var ledaren. flera av de inblandade har bett mig om ursäkt men inte han, för han har inga fel o brister inte har han gjort något heller, är det konstigt att jag blir förbannad på min vän.
Jag har gått försökt gått vidare, jag pratar med honom idag, och jag vet var jag har den mannen, men kom inte hem till mig och prata gott om honom eller säg att han är trevlig och få mig att känna mig som boven. Detta är ett vanligt fenomen överallt, i skolor mm. Man flyttar den mobbade eller förminskar problemen, men de som mobbar och är allmänt otrevliga de fjäskas de för. Även inne på vårt kontor på området tycker chefen att jag fokuserar alldeles för mycket på "Lilla Blå". Nu gör jag inte det men han har blivit en liten huvudperson i mitt bloggande. Är väl jag som är mobbaren nu, men de jag skriver kan jag lika bra säga eller har jag redan sagt till honom. Jag är helt övertygad om att han vet var jag står idag, och de är därför de inte blir så stora konflikter idag. Tror nog att våra konflikter fick även honom att titta lite mer på sig själv, hoppas jag i alla fall.
Varför är det å att de är alltid offret som ska ändra på sig, som ska gå vidare, som förminskas, "De var väl inte så farligt", de är som med kvinnor som blir våldtagna de ska redogör för vad de hade på sig, om de var nyktra eller om de utsatt sig för risk. Va fan är att utsätta sig för risk i vanliga livet, jo de är klart kliver jag ut framför en långtradare på vägen så är risken väldigt stor att jag blir överkörd, men att bli född till kvinna ska väl automatiskt inte vara en risk.
Jag vet inte om alla glömt alla händelser på området då jag flyttade hit, bara för att jag inte tyckte de var okay att håna människor av annan hudfärg eller att automatiskt döma alla unga som flyttade hit till knarkare samt alkoholister, men jag har inte glömt det de kommer för alltid vara ett sår i mig, De var hemskt otäckt när flertal personer står utanför ens port och skäller ut en för att man har en åsikt eller terror på nätterna med sms m m. Detta ledde så småningom till en polisanmälan.
Men de här kommer alltid att finnas kvar, jag försöker gå vidare jag lever mitt liv, men förminska mig inte och varför låter man"ledaren" fortsätta att styra och ställa som han vill, jo för då slipper man ta konflikterna, att välja att ta parti för mobbarna blir enklare. Men lämna Era åsikter om hur trevliga han är utanför min dörr
.
Jag har gått försökt gått vidare, jag pratar med honom idag, och jag vet var jag har den mannen, men kom inte hem till mig och prata gott om honom eller säg att han är trevlig och få mig att känna mig som boven. Detta är ett vanligt fenomen överallt, i skolor mm. Man flyttar den mobbade eller förminskar problemen, men de som mobbar och är allmänt otrevliga de fjäskas de för. Även inne på vårt kontor på området tycker chefen att jag fokuserar alldeles för mycket på "Lilla Blå". Nu gör jag inte det men han har blivit en liten huvudperson i mitt bloggande. Är väl jag som är mobbaren nu, men de jag skriver kan jag lika bra säga eller har jag redan sagt till honom. Jag är helt övertygad om att han vet var jag står idag, och de är därför de inte blir så stora konflikter idag. Tror nog att våra konflikter fick även honom att titta lite mer på sig själv, hoppas jag i alla fall.
Varför är det å att de är alltid offret som ska ändra på sig, som ska gå vidare, som förminskas, "De var väl inte så farligt", de är som med kvinnor som blir våldtagna de ska redogör för vad de hade på sig, om de var nyktra eller om de utsatt sig för risk. Va fan är att utsätta sig för risk i vanliga livet, jo de är klart kliver jag ut framför en långtradare på vägen så är risken väldigt stor att jag blir överkörd, men att bli född till kvinna ska väl automatiskt inte vara en risk.
Jag vet inte om alla glömt alla händelser på området då jag flyttade hit, bara för att jag inte tyckte de var okay att håna människor av annan hudfärg eller att automatiskt döma alla unga som flyttade hit till knarkare samt alkoholister, men jag har inte glömt det de kommer för alltid vara ett sår i mig, De var hemskt otäckt när flertal personer står utanför ens port och skäller ut en för att man har en åsikt eller terror på nätterna med sms m m. Detta ledde så småningom till en polisanmälan.
Men de här kommer alltid att finnas kvar, jag försöker gå vidare jag lever mitt liv, men förminska mig inte och varför låter man"ledaren" fortsätta att styra och ställa som han vill, jo för då slipper man ta konflikterna, att välja att ta parti för mobbarna blir enklare. Men lämna Era åsikter om hur trevliga han är utanför min dörr
.
Kommentarer
Trackback
