Rensa ut rutten frukt
Söndag, tröttheten är för jävlig, den blir jag less på, att inte orka något är bland det värsta jag vet så jag tvingar mig att göra det jag måste.
Gick ut med "pitbullen", kände mig extra yr och tyckte att jag såg så väldigt dåligt:), upptäckte att jag gått ut utan mina glasögon, int undra på att jag var yrare än vanligt;). Då får jag skratta lite åt mig själv. Kändes lite bättre när jag kom in och tog på mig "ögonen", såg dagen lite bättre. la mig och vila ett tag, men jag har ju så svårt att leva här och nu så inte låg jag länge.
Gick upp och fixa frukost, eller kl är redan 11, men va fan, brunch då. Viktigt med näring har läkaren sagt och bäst man lyder, men de tar emot, äter aldrig frukost annars, kaffe är livet, nu blir det lite en sked för mamma o s v.
Från de ena till det andra här i Byn är det ganska lugnt, jag har ju inte haft någon ork att engagera mig heller, men de verkar ganska dött, gick förbi boule gänget igår, fyra tappra gubbar, men de är varmt, och inte blev de mindre varmt för dem sen de röjde ned runt omkring, men de är alltid lätt att vara efterklok, vet väl alla. Slängde några ord med dem i alla fall. När jag var på väg hem träffade jag en kvinna som jag brukar slänga några ord med på bussen och här, hon hejade lite avvisande på mig, så jag var tvungen att fråga om de hänt något.
Då fick jag höra några väl valda ord, just om hur man kan acceptera människor i sin omgivning som bara beter sig illa. Jag förstår precis vad hon menade, och vilken uppfattning hon har fått om mig, jag blev mycket glad över att hon var så rak och ärlig.
Vem hon pratade om är min tidigare "väninna" som bröt kontakten med mig i över ett år, kallade mig för hemskt fula saker, rena personangrepp. Den kvinnan har ju börjat komma till vårat hundgäng, och sitter och pratar med mig som inget hänt,hon har aldrig bett om ursäkt till mig och jag har fortfarande inte fått någon förklaring till hennes beteende. Jag tycker alla har rätt till en andra chans, men vad jag märkt är att kvinnan inte har förändrat sig ett dugg och att jag inte tycker om att hon sitter där och pratar skit om allt o alla, samt låter sig väl smakas av mitt kaffe, samtidigt som jag varken säger eller gör något.
Detta säger så klart mer om mig än om henne, och jag vet att så fort jag vänder ryggen till, hugger hon mig. Jag förstår varför den andra kvinnan reagerar om hon gör, hon har helt rätt, även hon har råkat ut för kvinnan, och gör det fortfarande med både förtal och personangrepp. Jag bjöd in henne till kaffe hon med, gärna när den andra kvinnan kommer, så får vi se vad som händer. Vi skildes som vuxna människor och min respekt för henne är stor, då de hon sa var så sant.
Nu har jag lång startsträcka vad de gäller att säga ifrån, men när jag gör det vill jag göra det som en vuxen människa, de ska inte bli en pajkastning utan jag ska tala om varför jag inte vill umgås med den förre detta "väninnan", tror aldrig hon varit någon riktig väninna heller för den delen, och man ska väl rensa ut rutten frukt.
Gick ut med "pitbullen", kände mig extra yr och tyckte att jag såg så väldigt dåligt:), upptäckte att jag gått ut utan mina glasögon, int undra på att jag var yrare än vanligt;). Då får jag skratta lite åt mig själv. Kändes lite bättre när jag kom in och tog på mig "ögonen", såg dagen lite bättre. la mig och vila ett tag, men jag har ju så svårt att leva här och nu så inte låg jag länge.
Gick upp och fixa frukost, eller kl är redan 11, men va fan, brunch då. Viktigt med näring har läkaren sagt och bäst man lyder, men de tar emot, äter aldrig frukost annars, kaffe är livet, nu blir det lite en sked för mamma o s v.
Från de ena till det andra här i Byn är det ganska lugnt, jag har ju inte haft någon ork att engagera mig heller, men de verkar ganska dött, gick förbi boule gänget igår, fyra tappra gubbar, men de är varmt, och inte blev de mindre varmt för dem sen de röjde ned runt omkring, men de är alltid lätt att vara efterklok, vet väl alla. Slängde några ord med dem i alla fall. När jag var på väg hem träffade jag en kvinna som jag brukar slänga några ord med på bussen och här, hon hejade lite avvisande på mig, så jag var tvungen att fråga om de hänt något.
Då fick jag höra några väl valda ord, just om hur man kan acceptera människor i sin omgivning som bara beter sig illa. Jag förstår precis vad hon menade, och vilken uppfattning hon har fått om mig, jag blev mycket glad över att hon var så rak och ärlig.
Vem hon pratade om är min tidigare "väninna" som bröt kontakten med mig i över ett år, kallade mig för hemskt fula saker, rena personangrepp. Den kvinnan har ju börjat komma till vårat hundgäng, och sitter och pratar med mig som inget hänt,hon har aldrig bett om ursäkt till mig och jag har fortfarande inte fått någon förklaring till hennes beteende. Jag tycker alla har rätt till en andra chans, men vad jag märkt är att kvinnan inte har förändrat sig ett dugg och att jag inte tycker om att hon sitter där och pratar skit om allt o alla, samt låter sig väl smakas av mitt kaffe, samtidigt som jag varken säger eller gör något.
Detta säger så klart mer om mig än om henne, och jag vet att så fort jag vänder ryggen till, hugger hon mig. Jag förstår varför den andra kvinnan reagerar om hon gör, hon har helt rätt, även hon har råkat ut för kvinnan, och gör det fortfarande med både förtal och personangrepp. Jag bjöd in henne till kaffe hon med, gärna när den andra kvinnan kommer, så får vi se vad som händer. Vi skildes som vuxna människor och min respekt för henne är stor, då de hon sa var så sant.
Nu har jag lång startsträcka vad de gäller att säga ifrån, men när jag gör det vill jag göra det som en vuxen människa, de ska inte bli en pajkastning utan jag ska tala om varför jag inte vill umgås med den förre detta "väninnan", tror aldrig hon varit någon riktig väninna heller för den delen, och man ska väl rensa ut rutten frukt.
Kommentarer
Trackback
