De är farligt att leva, man kan dö!
Hörde om att man ska förbjuda dataspel för att mördaren i Norge spelade dem, varför ska vi låta en väldigt sjuk människa styra våra liv. Att han har tagit till olika saker för att rättfärdiga sitt beteende, ska väl inte göra att vi andra normala inte ska få leva våra liv. Han har ju också hänvisat till Tempelriddare, ska vi förbjuda Jan G böcker Arn, tror inte det, Enl Jan G själv å hade Tempelriddarna bränt mördaren i Norge på bål, för vad denna galning gjort är att ta olika tolkningar och gjort dem till sina, utan att de finns någon sanning bakom. Att ta texter ur sitt sammanhang och göra om dem till sina ska ska inte gör att vi ska ändra våra liv.
Då till min rubrik, jag de är farligt att leva, man kan dö, och vi kommer att dö, de enda vi vet är inte när, hur eller var och de rättfärdigar inte bl a Norge, men Norge kom för nära, för de dör människor över hela världen varje minut och bland dem många barn, de dör p g a svält, misshandel, sexuellt våld m m. Deras död är inte mindre värd än Norges ungdomar.
För hur graderar man död, för en anhörig tror jag inte det går, smärtan när någon nära anhörig dör oavsett dödsorsaken är lika stor, de är inte mängden av dödsfall som är gränsen för sorgen, i Norge känns det också lite konstigt för mig för jag upplever det som de åtta som dog i bombdådet i Oslo har kommit lite i skymundan, men deras anhöriga har ju också lika stor sorg och har ju också drabbats av samma tragedi.
Sen kan vi ta föräldrarna till killen i Sverige som ringde till SOS och inte fick en ambulans utan dog hemma, hans familjs smärta och sorg ska ju inte förringas av tragedin i Norge, men de var en nyhet som försvann i bevakningen av Norge. De här är ingen tävling utan jag vill bara sätta fokus på att allas människoliv är lika värda. Lyssnade på Täppas på radio i morse ring p1. ett program som jag verkligen rekommenderar:), där var de någon som tog upp om att alla de pengar som människor köpt blommor för till offren i Norge, kanske borde de ha tagit de pengarna och skänkt till t ex svältdrabbad i Somalia, då hade de kanske räddat några liv, sen var ju ändå tanken fin, att skänka en blomma de uppskattas nog av de anhöriga.
Själv brukar alltid säga har jag inte fått några blommor när jag lever, så varför köpa några åt mig när jag är död, de måste nog vara mer för sin egen skull man köper blommorna, jag är ju död då.'För dö kommer jag, de är faktiskt det enda jag vet med säkerhet, de enda jag inte vet är när hur eller var, men för att kunna dö måste man leva och de tänker jag göra tills jag dör.
Då till min rubrik, jag de är farligt att leva, man kan dö, och vi kommer att dö, de enda vi vet är inte när, hur eller var och de rättfärdigar inte bl a Norge, men Norge kom för nära, för de dör människor över hela världen varje minut och bland dem många barn, de dör p g a svält, misshandel, sexuellt våld m m. Deras död är inte mindre värd än Norges ungdomar.
För hur graderar man död, för en anhörig tror jag inte det går, smärtan när någon nära anhörig dör oavsett dödsorsaken är lika stor, de är inte mängden av dödsfall som är gränsen för sorgen, i Norge känns det också lite konstigt för mig för jag upplever det som de åtta som dog i bombdådet i Oslo har kommit lite i skymundan, men deras anhöriga har ju också lika stor sorg och har ju också drabbats av samma tragedi.
Sen kan vi ta föräldrarna till killen i Sverige som ringde till SOS och inte fick en ambulans utan dog hemma, hans familjs smärta och sorg ska ju inte förringas av tragedin i Norge, men de var en nyhet som försvann i bevakningen av Norge. De här är ingen tävling utan jag vill bara sätta fokus på att allas människoliv är lika värda. Lyssnade på Täppas på radio i morse ring p1. ett program som jag verkligen rekommenderar:), där var de någon som tog upp om att alla de pengar som människor köpt blommor för till offren i Norge, kanske borde de ha tagit de pengarna och skänkt till t ex svältdrabbad i Somalia, då hade de kanske räddat några liv, sen var ju ändå tanken fin, att skänka en blomma de uppskattas nog av de anhöriga.
Själv brukar alltid säga har jag inte fått några blommor när jag lever, så varför köpa några åt mig när jag är död, de måste nog vara mer för sin egen skull man köper blommorna, jag är ju död då.'För dö kommer jag, de är faktiskt det enda jag vet med säkerhet, de enda jag inte vet är när hur eller var, men för att kunna dö måste man leva och de tänker jag göra tills jag dör.
Kommentarer
Trackback
