Revir i byn
Vakna tidigt eller "pitbullen" vaknade och väckte mig, jag tror jag kan sova hur mycket som helst om jag fick. Att jag sover tungt också förstod jag när "gubbarna" fråga mig om jag vaknade av stor larmet en morgon! Jag har inte hört ett dugg, trots att larmet sitter på huset bredvid. Den som sover syndar inte, sa alltid min pappa eller har man gott samvete så sover man bra. Synda var de länge sen jag gjorde och gott samvete har jag även haft en längre tid, så jag sover väl på. "Pitbullen" har börjat med något nytt, hon beter sig som en skadad hund, för hon ska få bestämma var hon vill gå :). Men tar jag upp hundgodis och kastar iväg får hon en jäkla fart eller om vi är ute och går med hundkompisar så är det inga problem. Dum tror jag att det sista hundar är.
Tog vägen förbi kontoret., har äntligen samlat mod till att gå in och tala om att jag INTE vill ha tapetserat i v-rummet, gillar de gamla tapeterna. Ja man brukar ju vilja ha omtapetserat, men här är ett bevis på vad farligt det är när man inte ser helheten, när jag tittade på lgh innan jag flyttade in tyckte jag tapeten ihop med de bruna golvet var hemskt. Jag hade ju ljusa tapeter samt grått golv i den gamla. lyckades i alla fall tjata till mig tapeter, och fick hämta ut 7 rullar tapeter samt lim och spackel. Någon tapetsering är ännu ej gjord och jag har fått upp saker på väggarna, bott lite in mig, de har blivit ljusare ute, så min bruna tapet har faktiskt blivit riktigt fin.
Nu är de bra att ha att göra med inne på kontoret enl mig, vet att de råder delade meningar om det här på byn, men jag tycker det oftast inte är några problem.. Jag och chefen på kontoret tycker väl inte alltid lika, men de skulle ju vara tråkigt om vi gjorde de. och då kom jag osökt in på det om att folk kan tycka mig gnällig eller kanske att jag lägger mig i saker som jag kanske inte borde göra.
Jag har ju en del åsikter om området och i synnerligt om "ledaren" och hans "tillåtelse" till att göra som han vill, när jag lägger fram lite åsikter om hans planer och byggen på området, så går chefen i någon form av försvarsställning, som jag uppfattar det. Kanske chefen tror att de här är min personliga lilla vendetta mot" ledaren", men jag skulle skita totalt i vad han gjorde, OM det inte var för att han mutar in allt som sitt, De är något som chefen varken ser och hör, chefen bor ju inte här, för övrigt är jag inte ensam om att tycka detta, skillnaden är att jag vågar säga och stå för det jag tycker.
För de här är ett fenomen som jag jämt råkar ut för, människor klagar, gnäller inför varandra, men när de kommer till att säga sin åsikt till dem de berör så tiger man. Jag jobbade fackligt i 10 år på Ericsson i Söderhamn förr, började som facklig kontaktperson på min avd, och i fika rutan tyckte alla massor med saker, sen på personal mötena tog jag upp det med vår chef på avd, "så här tycker vi" MEN, vi var bara jag helt plötsligt.
Detta är ett fenomenet har följt mig hela livet, jag säger vad många tycker, men sen är det ändå bara jag som tycker det. Va fan är folk så rädda för att säga sin mening, de är nog typiskt svenskt också, som i reklamen vi svenskar är lagom arga, kära mm.
Ja jag tänker fortsätta att säga både till och ifrån och jag kommer inte heller att finna mig i att vissa tror att de får göra som de vill, för de är vi boende på området som får ta skiten om vi klampar in på "reviren". Att göra saker på området är toppen, men då ska de komma alla till del, och alla ska få samma möjligheter att bestämma om vad som ska göras.
För övrigt i avsaknad av en hundgård har jag funderat på att inköpa mig ett kompostgaller och sätta upp nedanför min balkong, så jag kan låta min "pitbulle" och hennes kompisar röra sig lite utan koppel, få se hur lång tid de tar innan jag blir tillsagd om att jag inte får ha det så.
Tog vägen förbi kontoret., har äntligen samlat mod till att gå in och tala om att jag INTE vill ha tapetserat i v-rummet, gillar de gamla tapeterna. Ja man brukar ju vilja ha omtapetserat, men här är ett bevis på vad farligt det är när man inte ser helheten, när jag tittade på lgh innan jag flyttade in tyckte jag tapeten ihop med de bruna golvet var hemskt. Jag hade ju ljusa tapeter samt grått golv i den gamla. lyckades i alla fall tjata till mig tapeter, och fick hämta ut 7 rullar tapeter samt lim och spackel. Någon tapetsering är ännu ej gjord och jag har fått upp saker på väggarna, bott lite in mig, de har blivit ljusare ute, så min bruna tapet har faktiskt blivit riktigt fin.
Nu är de bra att ha att göra med inne på kontoret enl mig, vet att de råder delade meningar om det här på byn, men jag tycker det oftast inte är några problem.. Jag och chefen på kontoret tycker väl inte alltid lika, men de skulle ju vara tråkigt om vi gjorde de. och då kom jag osökt in på det om att folk kan tycka mig gnällig eller kanske att jag lägger mig i saker som jag kanske inte borde göra.
Jag har ju en del åsikter om området och i synnerligt om "ledaren" och hans "tillåtelse" till att göra som han vill, när jag lägger fram lite åsikter om hans planer och byggen på området, så går chefen i någon form av försvarsställning, som jag uppfattar det. Kanske chefen tror att de här är min personliga lilla vendetta mot" ledaren", men jag skulle skita totalt i vad han gjorde, OM det inte var för att han mutar in allt som sitt, De är något som chefen varken ser och hör, chefen bor ju inte här, för övrigt är jag inte ensam om att tycka detta, skillnaden är att jag vågar säga och stå för det jag tycker.
För de här är ett fenomen som jag jämt råkar ut för, människor klagar, gnäller inför varandra, men när de kommer till att säga sin åsikt till dem de berör så tiger man. Jag jobbade fackligt i 10 år på Ericsson i Söderhamn förr, började som facklig kontaktperson på min avd, och i fika rutan tyckte alla massor med saker, sen på personal mötena tog jag upp det med vår chef på avd, "så här tycker vi" MEN, vi var bara jag helt plötsligt.
Detta är ett fenomenet har följt mig hela livet, jag säger vad många tycker, men sen är det ändå bara jag som tycker det. Va fan är folk så rädda för att säga sin mening, de är nog typiskt svenskt också, som i reklamen vi svenskar är lagom arga, kära mm.
Ja jag tänker fortsätta att säga både till och ifrån och jag kommer inte heller att finna mig i att vissa tror att de får göra som de vill, för de är vi boende på området som får ta skiten om vi klampar in på "reviren". Att göra saker på området är toppen, men då ska de komma alla till del, och alla ska få samma möjligheter att bestämma om vad som ska göras.
För övrigt i avsaknad av en hundgård har jag funderat på att inköpa mig ett kompostgaller och sätta upp nedanför min balkong, så jag kan låta min "pitbulle" och hennes kompisar röra sig lite utan koppel, få se hur lång tid de tar innan jag blir tillsagd om att jag inte får ha det så.
Kommentarer
Trackback
