Kastsjökärringen

Häromdagen hände det enl andra boende på området en tragedi i en lgh, jag har varken sett eller hört något, så som vanligt utan får jag höra det på omvägar. I det här fallet tycker jag varken det ska diskutera eller spekuleras över huvudtaget, men hos bl a "gubbarna" är inget heligt. Nu kan man ju tycka att jag behöver ju inte vara i närheten av "gubbarna". Det är så rätt så, men jag har haft en hel del med en del av dem att göra av olika anledningar de har många bra sidor också. Men i grupp blir de lätt mobbare, sen gillar min "pitbulle" dem och hon drar sig dit. Men jag håller på att dra mig undan mer och mer. Samtidigt måste jag ju få lite uppslag om "Byn".

När jag i alla fall befinner mig där, kommer han som jag tidigar skrivit om, han som vandrar runt på området, och tror han är guds gåva till kvinnan. Jo han tågar rakt fram till mig och sen berättar han att min f d väninna berättat för honom att jag är förälskad i honom. Ja vad säger man, egentligen ska man ju inte säga något alls. Så jag tittar på honom och säger "Du får ta det här hur Du vill, men så jävla desperat blir jag aldrig" Alla runt omkring skrattar.

Jag säger också att Du kan be kvinnan ifråga att skaffa sig ett liv, för hur kan en kvinna i 50-års åldern sjunka så lågt, sitta och hitta på en massa skit, jag menar jag är ingen ungdom, behöver ingen som frågar om chans ifall jag, gud hjälp mig, vore det minsta intresserad av karln.